Bengt Pohjanen

Bengt Pohjanen eli Otun Pänktti oon kolmikielinen kirjailia, filosofiin tohturi, viien lapsen isä ja neljäntoista lastenlapsen farfaari ja murfaari. Pänktti oon kirjottannu hermottoman monta kirjaa, näytelmää, uupperoita, filmiä, lauluja, kääntäny ja vääntäny kieliä. Oon ennen plokanu Kyririssä ja alkaa taasen. Tulkaa fölhjyyn! Minun sähköposti/Min e-post: info@sirillus.se

Grattis, Estelle! Onnea Estelli!

Meänmaa Följande flyende dikt från 2012 och översatt till svenska den 23.2.2013. 

Yölä 04:26
   oli syntyny
      kruununprinsessa
         07:01 tuli ilmotus
            ja lunta
              51 senttiä
                 3280 krammaa
                    leeve ja helli
                       vuen tärkein mutelli
                          Estelli

 

23.2.2012

 

 

På natten 04:26 2012
hade hon fötts
kronprinsessan
07:01 kom meddelandet
och snön
51 centimeter
3280 gram
ett leve och ett hell
för årets viktigaste modell
Estelle

 

23.2.2013

 

Stamnationalism och postkolonialism

Meänmaa  

 

Chauvinismen skulle
i sin mest befängda form
inte ha påstått att människor
av franskt ursprung utan
kunskaper i franska språket
och kulturen,
av mystiska och själsliga
kvaliteter skulle vara
födda till fransmän.

Stamnationalismen
är en extrem form av chauvinism,
den ser sin egen stam
omgiven av en fientlig värld,
den är framsprungen ur en
känsla av rotlösheten,
källan till ett stammedvetande,
den går i offerkofta och är
aggressiv mot stat
och omgivande samhälle
och den tycks gå hand i hand
med postkolonialismen,
som är en spegelbild av
kolonialismen,
den har tagit över kolonialismens
hierarkier och skapat en egen
elit, med en etta, två och ett folk
som eliten skall företräda
och kämpa för.

Den självutnämnda eliten
ser sig som utvald att föra
de armas talan, alldeles
som kolonialisterna.

Utifrån detta förstår jag
den upprördhet som
möter STR:T-styrelsens
beslut att kräva en
sanningskommission.
Det kravet uppfattas
som ett utslag
av stamnationalism
och postkolonialism.
Människorna vill inte
utses till offer och
de vill inte företrädas
av panrörelser.
Man har fått nog av
Blut – und Boden
och offerkoftans
stickare och nasare
vars rötter sitter djupt
i politiska extrema rörelser.

 

Šauvinismi ei ikinä
ees sen ääriliikeenä olis semmosta
väittäny, ette ihmiset, joila
oon franskalaiset juuret,
mutta ei ossaa franskaa
eikä kulttuuria olisit
mystististä ja sielulisistä syistä
syntynheet franskalaisiksi. 

Heimonatšunalismi oon värrempi,
se kokkee oman heimon viholisten
ympäröimänä,
sen oon syntyny
juurettomuuen tuntheesta,
ja se tunne oon heimokansalisliikheen
lähe, se kulkee uhritikkurissa
ja oon valtiole vihanen
ja syytheelinen yhtheiskunnale,
se kulkee käsikäessä postkolonialismin kans,
se oon kolonialismin peilikuva.
Ja se kannattaa sen arvomailmaa,
siinä ette se oon luonu oman
elitin ja hierarkiit,
jossa oon ykkönen, kakkonen
ja sitte väkiraukka,
jota se häätyy eustaa
ja taistela sen puolesta. 
Tämä ittensä määritelly
Terijokihallitus kaappaa ittele
vallan ja oikeuen eustaa
raukkoja, aivanko kolonialistit.

Tämä antaa ymmäräystä
miksi monet ihmiset
oon niin pahentunheet
STR:Tn hallituksen omavaltaselle
päätökselle vaatia
tottuuskomišuuni.

Vaatimus oon sitä
heimonatšunalismiä
ja postkolonialismiä:
Ihmiset ei halva
uhriksi ennää,
eikä net halva tulla
eustetuiksi aatheilta
joitten juuret
oon äärivasemistossa
ja Blut-und-Bodenissa,
näissä kaksosaatheissa.

Uhritikkurin naasarit
kauppaava taasen
heän uhriaatheita.
Met sanoma:
Ei, kiitos!

 

 

 

 

Till Konstitutionsutskottet/Peruslakihaarakheele

Meänmaa  

Till Konstitutionsutskottet

Politiken är kroppsfixerad,
dess hjärna
består av muskler
som den visar upp
för att bevisa
att den likt vädret
när som helst
kan slå om

och beräknande 
slå till

 

 

Peruslakihaarakheele

Politiikki oon lihasfikseerattu
sen aivot
oon täynä myskeliä,
joita se osottaa
näyttääksheen ette se
yhtä koska
saattaa muuttaa suuntaa
ja olla ko pohjonen
aina kylmä
sama mistä päin se
puhaltaa

Till Kirunasvenskarna

Meänmaa  

Till Alice Eriksson-Kalla

Får jag komma till er
och läsa en dikt
om blånande läppar
i fängelseköer
i det som en gång
var människans ansikte.

Får jag komma till er
och sjunga en sång
om en smärta som bergen
hukar inför och floderna stannar.

Får jag komma till er
och berätta om fångarnas hålor
där råttorna simmar
och människor möts
dödare än de döda

Får jag komma till er
och dela de syner
som en gång var deras
i sibiriska vintrar och stormar

Får jag komma till er
och visa de döda
som ler av befrielse
och lycka över att slippa
den frusna månen
i sibiriska nätter

Får jag komma till er
och öppna ert öra
för ånglokets vissling
och tjut till evigt farväl

Får jag komma till er
och besjunga människans värde
där de kryper ihop under
blodiga stövlar och nattsvarta
fångbilars tjutande däck

Får jag komma till er
och lyssna tillsammans
på gråten som kommer
från barnkammarmörkret
medan poppeln vajar
vid fängelsets murar
där de oskyldiga
kysser bödlarnas stövlar
i ett sista hopp om att trösta
de övergivna barnen som gråter
I barnkammarmörkret.

Får jag komma till er
och läsa ett Rekviem?
Till er som ännu har Lenin på väggen.

Efter Anna Achmatova

Schluuda schvamla, Alice Bah Kuhnke! Heitä houraamasta!

Meänmaa  

 

Vad gör du just nu? frågar Facebook.
Tackar som frågar! Jo, jag gapar av förvåning.
Vem har gjort detta? Alla dessa tabeller!
Alla dessa kasusförklaringar!
Alla former av otaliga verb, stadieväxlingar,
hundratals, ja, tusen små partiklar
som förändrar språket på en tusendels sekund.
Hela upplägget, alla rubriker, numrerade i serier,
siffror med punkt mellan och underavdelningar
på underavdelningar och så små roliga historier
mitt i allt och ett personligt tilltal...
Jag måste kolla: tredje upplagan, tryckt i Tallin.
Och nästan slut igen! Och allt detta gjort ideellt!
Inte ett öre i stöd! Arbetet påbörjat 1996.
Vem har gjort detta jobb som måste vara omöjligt!?
Bästa Facebook, jag gapar av förvåning, förundran, beundran.
Meänkieli - rätt och lätt! En grammatik!
Om inte ödmjukheten skulle vara min starkaste
och kanske enda lidelse, skulle jag, kära Facebook,
avslöja vem som gjort detta och mycket mer därtill,
och jag skulle skriva till Alice Bah Kuhnke och fråga:
vad i all sin dar håller du på med?
Alla dessa miljoner till absolut ingenting.
Senast till Svenska Filminstitutet
för att meänklielispråkiga barn ska kunna
följa filmer! Var har ni hittat de ungarna?
Och Stockholms länsstyrelse och Sametinget
till svenskspråkiga offerkoftestickare!
Som man säger i ÖverköLis: "Men sshluuda schvamla, Alice!"
Och Sven-Erik Bucht och Ida Karkiainen, vad håller ni
på med där borta?

 

Mitäs sie justhiins nyt puohaat? Kyssyy Naamakirja.
Kiitos ko kyselet! Joo, mie mainon villisti!
Kukas tämän kaiken oon tehny? Kaikki taulukot!
Kaikki kaasysselitykset!
Kaikki räknäämättömät värpimuo’ot, astevahtelut,
satoja pieniä osioita, ko-kö-ki-ka…,
jokka tuhanesosa sekunissa muuttava kielen ja sanoman.
Koko rakenelma, kaikki ottikot, numeroituina sarjoiksi,
numeroita, piste välissä ja aliottikoita,
alaosia ja alaoisien alaosia ja yhtäkkiä
hauska tarina välhiin ja henkilökohtanen puhuttelu…
Mie hääyn kattoa: kolmas painos, Tallinassa painettu.
Ja kohta taasen loppunu! Ja kaikki tehty kielikinkerinnä!
Ei äyrin hyryä tukena! Työ alkanu jo 1996.
Kukas tämän työn oon tehny? Tämä ei ole maholista!
Hyvä Naamakirja, mie mainon suu auki, mie ihmettelen,
mie kunnioitan, mie ihhailen.
MEÄNKIELI – RÄTT OCH LÄTT! Kramatiikki!
Jos nöyryys ei olis minun ainua himo, mie hyvä Naamakirja,
paljastasin tässä kuka tämän kaiken takana oon.
Ja mie kirjottasin Alice Bah Kunhkkele:
Mitä hiivattia sie houraat!
Miljoonia tyhjänpäiväsheen.
Taasen vähemistörahoja väährään kurkhuun,
Jo meitä ryittää.
Haitä houraamasta, Alice!
Ja Meän Puhti ja Ida Karkianen,
mitä rievattua tet sielä puohaatta!

 

Nationens sorgebarn/Maan mustalammas

Alanen Kassa  

Jag samtalade en dag med min vän, Achilles från Grekland.
Vi kom förstås in på den ekonomiska krisen i Grekland,
EU:s sorgebarn.
Achilles hävdade bestämt  
att den grekiska krisen inte är ekonomisk,
den är kulturell. Man har lämnat sina djupt rotade traditioner:
sin tro
sin ethos (seder, bruk, sätt att vara)
sin nomos (andlighet).

Jag kom att tänka på Tornedalen,
enligt SVT nationens sorgebarn,
dit Sattajärvi inte hör.
Byn tycks blomstra,
där byggs stora villor,
massor med barn på byn
och på skolgården.
Vad är hemligheten?
Man har bevarat sin kultur,
hållit fast vid djupt rotade traditioner:
sin tro
sin ethos
sin nomos,
sitt språk.

Peter Waara i Haparanda rasar
mot SVT för att han inte fick
ge sin bild av nationens sorgebarn:
Tornedalen.

Nej,  Peter Waara har
inget att komma med.
Däremot borde sattajärviborna
ha varit med i programmet
och gläntat på dörren till sin hemlighet.

Mie puhuttelin yhtenä päivänä Achillesta,
joka oon kreikkalainen.
Se sano, ette Kreikan kriisi
ei ole rahalinen, se oon kulttuurinen.
Maa oon jättäny syvät perintheet:
uskon,
ethoksen (tavat ja kunka olhaan)
nomoksen (hengelisen elämän).

Aaattelin Meänmaata,
Ruottin murheen lasta,
mitä Sattajärvi ei ole.
Sattajärvi kukkii.

Haaparannan kunnaraati
Peter Waara raivoaa
ko hään ei saanu olla
myötä TV:ssä ko sielä
sanothiin, ette
Tornionlaakso oon Ruottin murheen lapsi.

Ei Peter Waarala
ole mithään tähhään sanomista.
Sattalaisila oon.

TILL TOPPEN AV SIDAN