Bengt Pohjanen

Bengt Pohjanen eli Otun Pänktti oon kolmikielinen kirjailia, filosofiin tohturi, viien lapsen isä ja neljäntoista lastenlapsen farfaari ja murfaari. Pänktti oon kirjottannu hermottoman monta kirjaa, näytelmää, uupperoita, filmiä, lauluja, kääntäny ja vääntäny kieliä. Oon ennen plokanu Kyririssä ja alkaa taasen. Tulkaa fölhjyyn! Minun sähköposti/Min e-post: info@sirillus.se

I vilket syfte/Missäs tarkotuksessa

 

”I vilket syfte kontaktar du mig?”

Hän är riksdagsledamot, sitter, enligt uppgift i media,
i en kommitté som ska ta fram en ny lagstiftning
gällande yttrande- och tryckfrihet.
Hän har en krönika i ämnet i en av ortstidningarna.
Krönikan är tydligen viktig eftersom den finns synlig sedan 2016.
Jag läser artikeln och blir bekymrad.
Jag skriver till hän och ställer frågor.
Hän besvarar inga frågor och jag blir mer och mer beklämd.
Hur ser hän på våld mot det fria ordet?
Som senaste numret av Författaren tar upp.
Har hän läst? Hän sitter ju i kommittén.
Sedan kommer frågan som skrämmer mig:
”I vilket syfte kontaktar du mig?”
Hän företräder folket i allmänhet,
norrbottningar i synnerhet,
men hän måste fråga i vilket syfte en medborgare kontaktar hän?
Har hän gått en kurs för politiker,
en kurs i hur man stoppar till munnen på medborgare
som ställer frågor hän inte vill besvara?
Eller är det häns sätt att skrämma medborgare till tystnad?
Jag tystnar i alla fall. Efter en tid gör jag nytt försök.
Jag får samma fråga: ”I vilket syfte kontaktar du mig?”
Jag kommer inte att ställa fler frågor. Hon har tystat mig.
Skrämt mig till tystnad.
Det kunde jag ju avlösa i hennes krönika:
”Hur ska vi begränsa yttrande- och tryckfriheten
så att vi kan rädda den så att den används i rätt syfte,
syften som vi formulerar?”

 

”Missäs tarkotuksessa sie otat minhuun yhtheyen?”

Hään oon valtiopäivän jäsen ja istuu, metian tietojen mukhaan, ryhmässä, jonka tehtävä oon ottaa esile uuen vaphaata sanna koskevan lainsää’änön. Hällä oon tätä asiata koskeva kröönikkä yhessä paikalisessa avisissa. Se oon heän mielestä tärkeä ko se oon ollu näkyvissä vuesta 2016. Mie luen artikkelin ja huolestun. Mie kirjotan hälle ja kyselen. Hään ei vastaa mihinkhään kysymykshiin, eikä ilmeisesti perusta eikä komenteeraa minun lähättämiä asiatekstiä, joita laitan hälle. Mie kysyn mikä hänen näkemys ja käsitys vaphaasta sanasta oon. Sitte tulleeki kysymys, joka minua huolestuttaa, jopa säikhäyttää: ”Missäs tarkotuksessa sie otat minhuun yhtheyen?”

Hään eustaa koko maan väkeä ja olletikki norrbottenilaisia, mutta ei käsitä miksi joku kansalainen ottaa hänheen yhtheyen. Oonkos hään käyny kursin kunka politiikko lukittee suun kansalaisilta, jos net asettavva kysymyksiä, joihin ei halva vastata? Vai oonkos tämä hänen tapa säikhäyttää kansalaiset hiljasiksi. Mie kuiten hiljenen.

Jonku aijan päästä mie tehen uuen yrityksen. Mie saan saman kysymyksen: ”Missäs tarkotuksessa sie otat minhuun yhtheyen?” En kysy ennää. Hään oon minun vaijentannu. Pölättänny minut vaikenemisheen. Sen mie käsitin hänen kröönikästäki: kunkas met rajotamma vaphaan sanan niin, ette met sen pelastamma oikehaan käythöön, käythöön, joista met päätämä.

 

Kysymykset jäävä ilman vastausta ja hänen tulkintaetuoikeus saapi järjevastaset asiat hänen mielisiksi.

Nyårslöfte/Uuenvuen luppaus

Meänmaa  

 

Nyårslöfte

För att undvika syndaskam sade den fromme tornedalingen
till sin son när hölasset välte:
”Svär du som får!” Pojken svor och pappan sade:
”Samma här, samma här!”

Han köpte en ko i Finland och den måste smugglas till Sverige.
Han gick till smugglarkungen och sade: ”Kan du ta över min ko. Jag är ju kristen!”

Nästa gång media eller någon institution ringer
och vill att jag ska ta flyget till Stockholm ska jag svara:
”Flyg ni hit tur och retur. Jag är ju klimataktivist!”

 

Uuenvuen luppaus

Ko heinäkuorma kaatu hurskas isä sano pojale:
”Kiroa sie ko saat!” Poika totteli ja isä sano ruottiksi:
”Samma här, samma här!”

Se osti lehmän Suomesta ja tuli jopparikuninkhaan tykö ja sano:
”Noua sie se lehmä mule Suomesta, mie ko olen uskovainen!”

Ko joku metia taikka joku muu soittaa mulle,
ette tulla Stokholhmiin niin mie sanon:
”Lentäkää tett änne eestakasi, mie ko olen ilmastoaktivisti!”

Gynekologer, teologer, saliga dumbommar

Meänmaa  

 

Svenska kyrkans ärkebiskop skriver
i sin julhälsning till sin krympande medlemsstock
att evangelisterna, som skrev om jungfrufödseln
inte var gynekologer, utan teologer.

Jag kommer osökt att tänka
på Kjellgrens saliga dumbom:

Teologien höll han på
i tretti år med, vid sin pipa,
men kunde aldrig rätt begripa
vad ingen mänska kan förstå.

Det antje mej!

 

Ruottin arkkipispa kirjottaa
vähenevälle jäsenmääräle,
ette eevankelistat ei olheet jynekkolookia,
net olit teolookia.

Ettes vain ei olis ko autuas hoopo,
josta Kjellgren kirjottaa näin:

 

Teolokiitä 30 vuotta harrastellen
piipun päätä paineskellen
käsittämättä mithään siittä,
mitä kukhaan ikinä ei saata käsittää.

tro tro/usko usko

Meänmaa  

Tro på forskningen!
Tro på vetenskapen!
Det var vad vi gjorde,
titta så det blev!

Bättre att tvivla en aning
än tro för mycket.

 

Uskokaa tutkijoihin!
Uskokaa tietheesheen!
Niinpä met tehimä!
Kattokaa nyt!

Parempi eppäilä vähän
ko uskoa liikaa!

Våran Handke/Meän Handke

Meänmaa  

Picasso och Neruda
var hängivna, totalitära kommunister
och Stalinister.
Ezra Pound var fascist.
Nu rasar man mot Handke.
Som om han vore den första halvhandsken.

Vi har nog av våra egna Handken.
En helhandske berättade för mig
att han hade Stalin som idol,
han hade till och med ett stort foto
på Stalin när han gjorde lumpen.
Idén lever i honom och han i idén,
den mest totalitära mänskligheten erfarit.

Han skröt över en nära släkting
som utvandrat till Sovjet
och reste sedan som spion i Tornedalen.
De byggde Röda brigader.

Han erkänner för övrigt inte meänkieli
som eget språk.

Så nog har vi våra egna Handken,
halvhandskar och helhandskar.
Och alltid finns det en svans som
viftar och lyfter svansen på Handkena våra
och som de själva säger: "Vi är många!"

Picasso ja Neruda
olit stalinistia, kovia komunistiä
Ezra Pound oli fasisti,
nyt haukuthaan Handkea.

Oon meilä nuita Meän Handkia.
Ykski kerto mulle, ette hään
niin palvo Staalinia, ja palvoo vieläki,
ette oli sen kuva myötä sotaväessäki.

Sen lähisukulainen oli ollu
Neuvostovakkoilija ko net
rakensit Puna prikatia tänne 
pelastaksheen meät 
ja tuoaksheen tänne oiekan temokratiin
niin Neuvostoliitossa 
ja muissa kansatemokratioissa.

Meänkieltä se ei hyväksy omaksi kieleksi.
Kyllä meilä nuita Handekia oon -
aivan tarpheeksi.

Ja niilä oon kellokhat - omat uskoaviset
ja naivit provarit.

Aldrig mer! Ei koskhaan ennää!

Meänmaa  

 

Främlingslegionären Assar Tano berättade för mig
att han i slutet av andra världskriget efter 16 år i legionen
passerade sin hemby Mattila på väg mot Narvik
för att slåss mot nationalsocialistiska Tyskland.
Kaptenen frågade om inte sergeant Tano skulle passa på och besöka sitt hem.
Assar svarade: "Det kan jag göra på återresan, kapten!"

Säker källa: Assar Tano

En sovjetresenär passerade sin hemby i mellersta Tornedalen,
han kunde inte besöka sitt barndomshem. 
Han var sovjetisk spion och måste resa i hemlighet.
De röda brigaderna skapades för att befria Sverige
från det kapitalistiska förtrycket.

Säker källa: En nära och stolt släkting till spionen. 

 

Muukalaislekionääri Assar Tano kerto mulle, 
ette hään toisen mailmansoan aikana,
oltua 16 vuotta lekioonassa
kulki siutti Mattilan, kotikylän,
matkala Narvikhiin sothiin saksalaisia vasthaan.
Kapteeni kysy, eikö Assari halvais pistää kotipaikhaan.
Assari sano, ette se passaa ko tulhaan takasi.

Varma lähe: Assar Tano

Yks Neuvostoliithoon siirtyny mies kulki siutti
keskitornionlaaksolaisen kotikylän.
Se ei saattanu pistäytyä kotona 
ko se oli komunistien vakollija,
se hääty reisata salasssa.
Net rakensit punaprikatia
pelastakaksheen Meänmaan kapitalistisestä sorrosta.

Varma lähe: Vakoilijan lähisukulainen, joka kehu miestä.

 

TILL TOPPEN AV SIDAN