Bengt Pohjanen

Bengt Pohjanen eli Otun Pänktti oon kolmikielinen kirjailia, filosofiin tohturi, viien lapsen isä ja neljäntoista lastenlapsen farfaari ja murfaari. Pänktti oon kirjottannu hermottoman monta kirjaa, näytelmää, uupperoita, filmiä, lauluja, kääntäny ja vääntäny kieliä. Oon ennen plokanu Kyririssä ja alkaa taasen. Tulkaa fölhjyyn! Minun sähköposti/Min e-post: info@sirillus.se

Ministerns telefonsamtal

Meänmaa  

 

Varför ringde ministern till William Snell?

Den 7 oktober 1938 fick läraren William Snell ett telefonsamtal från ecklesiastikdepartementet. Det var ministern själv, Artur Engberg, som meddelade att han dagen innan utsett Snell till statens folkskolinspektör i Tornedalen. Domkapitlet i Luleå och skolöverstyrelsen hade förordat en annan sökande. Varför hade ministern utnämnt Snell? Därför att William Snell och hans medkämpar, Ture Keskitalo, Edvin Mäkitalo, Artur Mäkitalo, Gunnar Wänkkö, Axel Forslund, Henrik Henriksson och Emil Kemi hade försvarat finskan. Den svenska regeringen var på samma linje. Motståndarna till finskan i Tornedalen var vår egen medelklass: poliser, tullare, präster och lärare. Dit hörde även en totalitär ideologi som också fick folk att överge sin identitet i väntan på nya tider. Dessa gjorde allt för att sätta stopp för statens arbete för finskan i Tornedalen. Varför ringde ministern till Snell? Därför att han staten ville försvara rätten att tala finska i skolan. Våra egna herrar ville det inte. Själv har jag i snart 40 år arbetat i Snells anda. Staten har varit till stöd och hjälp. Våra egna herrar har varit det största hindret. Och är det även idag. Det största problemet för mitt omfattande arbete kommer från en självutnämnd riksorganisation med totalitära rötter. 

 

Miksis ministeri soitti Snellin Villiamille?

Lokakuun 7. päivä 1938 Snellin Williami sai soiton Ruottin eklesiastikministeriöstä. Ministeri Artur Engberg soitti itte ja onnitteli Snelliä ko tämä päivää ennen oli nimitetty koko Meänmaan kouluinspehtööriksi. Luulajan tuomikapituuli ja kouluylihallitus oli ehottannu toista. Miksis ministeri oli nimittänny Snellin? Siksi ko Snell ja sen suomenkielen puolesta taistelevat kaverit Ture Keskitalo, Edvin Mäkitalo, Artur Mäkitalo, Gunnar Wänkkö, Axel Forslund, Henrik Henriksson ja Emil Kemi olit valtion linjala ja se oli ette suomenkieli säilys Meänmaassa. Vastustajat tulit meän omilta herroilta: polisit, tullimiehet, papit ja opettajat ja kans polittinen ääriaate, joka ootti uutta aikakautta. Nämät vastusit lujasti suomenkieltä. Miksis ministeri soitti Snellile? Valtio oli meän puolta. Itte olen kohta 40 vuotta tehny työtä Snellin ja hänen kaverien hengessä. Valtio oon mulle olut tukena, meän omat herrat vasthaan. Niin oon tänäki päivänä. Herrat ei sanohneet Snelille päivää. Meän omat herrat, jokka johtava ommaa teerijokihallitusta, niin sanottua riikinjärjestöä, jonka juuret oon totalitaarisessa aatheessa. Eikä se ole siittä muuttunu. Päivää ei sano. Ihhailevva väkivaltasia.

 

 

Dagens flyende

Meänmaa  

Dagens flyende dikt (19 juli)

 

Hemstranden
så nära
att jag hör
fågelsången
från andra stranden

 

Kotiranta
niin lähelä
ette kuulen
toisen rannan
linnun laulun

 

Ruovttogáddi
nu lahka
ahte gulan
nuppi gáttis
lotti vizardaga

Solszenitsyn

Meänmaa  

 

För en vecka sedan plockade jag outis, bara eljest, ett nummer av tidskriften Fenix (3-4/1990) och läste en essä av Solzjenitsyn; blev rätt omtumlad. Han skriver om Krim, Ukraina, om minoriteter, om frihet, demokrati, om de små folkens rätt och ansvar, om miljön och mycket mer. I går kväll tog jag outis, bara eljest, Artes 2-1987 som sängfösare och mötte Solzjenitsyn igen, en essä om honom som profet, hans tankar om väst, om journalisternas totalitära tendenser, om liberalismen och dess konsekvenser. Jag är skärrad. Det han såg 1987, det tycks hända idag. Han är varken konservativ eller liberal. Han är ”bara profet”. Han hör inte hemma i något politiskt parti. Jag är tagen, glad, upprymd, bekymrad och hoppfull: giv oss fler typ Solszenitsyn! Amen!

Tristitia

Meänmaa

 

Pereat tristitia
Pereant osores
Pereat diabolos
Quivis antiburschius
Atque irrisores!

 

Bort med allt som tråkigt är
Bort med alla hatare
Bort med själva ondingen
Må de sprida dyngan sin
Mobbning står vi över!

 

Hiitheen kaikki ikävä,
Hiitheen meitä vihhaavat
Hiitheen itte Ryökäle
Levittäkhöön juoruja
Ei net meile pärjää!

Rik och fattig/Rikas ja köyhä

Meänmaa  

 

 

En syn

De rika går ut från Coop och ICA med plastkassar,
de fattiga bär sin pölsa i trasiga tygpåsar,
de rika tankar sin Mersa på OKQ8,
de fattiga pumpar luft i trasiga cykeldäck.

Det ska kosta att förstöra jorden,
sade en politiker.
Det är bara de rika som har råd med, säger den fattige
och sjunger en ny sång till en gammal melodi från ett väckelsemöte:
”Kära NN kom att föra bort allt skräp som samlats här,
kom att snart en ände göra på den flygskam som mig tär.”

 

Näky

Rikhaat marsiva Coopista ja ICA:sta plastipussit käessä,
köyhät kantava pölsaa reikäsessä traasuapussissa,
rikhaat tankkaava Mersaa OKQ8:ssa,
köyhät pumppaava ilma reikäsheen pyöränrenkhaasheen.

Se maksaa pilata maapallon,
snao yks politiikkeri.
Vain rikhaila oon siihen varraa, sanno köyhä
ja veisaa vanhaala Siionin laulun nuotila
uuttaa herräytsveisua:
”Rakas NN tule nouthaan roskat täältä kaikki pois,
tule kohta othaan multa lentohävyn joka voivottaa.”

Dagens dikt/Päivän runo

Festdagarna

över
sommaren
går inte längre att hitta
den gick
utan ett ord
utan att ställa sig i givakt

 

28.6.2013/2019

Juhlapäivät
   siutti
      kessää
         ei ennää löy’y   
            meni 
                mithään puhumatta
                   kunniata tekemättä

 

28.6.2012/2019

TILL TOPPEN AV SIDAN