Bengt Pohjanen

Bengt Pohjanen eli Otun Pänktti oon kolmikielinen kirjailia, filosofiin tohturi, viien lapsen isä ja neljäntoista lastenlapsen farfaari ja murfaari. Pänktti oon kirjottannu hermottoman monta kirjaa, näytelmää, uupperoita, filmiä, lauluja, kääntäny ja vääntäny kieliä. Oon ennen plokanu Kyririssä ja alkaa taasen. Tulkaa fölhjyyn! Minun sähköposti/Min e-post: info@sirillus.se

Ministerns telefonsamtal

Meänmaa  

 

Varför ringde ministern till William Snell?

Den 7 oktober 1938 fick läraren William Snell ett telefonsamtal från ecklesiastikdepartementet. Det var ministern själv, Artur Engberg, som meddelade att han dagen innan utsett Snell till statens folkskolinspektör i Tornedalen. Domkapitlet i Luleå och skolöverstyrelsen hade förordat en annan sökande. Varför hade ministern utnämnt Snell? Därför att William Snell och hans medkämpar, Ture Keskitalo, Edvin Mäkitalo, Artur Mäkitalo, Gunnar Wänkkö, Axel Forslund, Henrik Henriksson och Emil Kemi hade försvarat finskan. Den svenska regeringen var på samma linje. Motståndarna till finskan i Tornedalen var vår egen medelklass: poliser, tullare, präster och lärare. Dit hörde även en totalitär ideologi som också fick folk att överge sin identitet i väntan på nya tider. Dessa gjorde allt för att sätta stopp för statens arbete för finskan i Tornedalen. Varför ringde ministern till Snell? Därför att han staten ville försvara rätten att tala finska i skolan. Våra egna herrar ville det inte. Själv har jag i snart 40 år arbetat i Snells anda. Staten har varit till stöd och hjälp. Våra egna herrar har varit det största hindret. Och är det även idag. Det största problemet för mitt omfattande arbete kommer från en självutnämnd riksorganisation med totalitära rötter. 

 

Miksis ministeri soitti Snellin Villiamille?

Lokakuun 7. päivä 1938 Snellin Williami sai soiton Ruottin eklesiastikministeriöstä. Ministeri Artur Engberg soitti itte ja onnitteli Snelliä ko tämä päivää ennen oli nimitetty koko Meänmaan kouluinspehtööriksi. Luulajan tuomikapituuli ja kouluylihallitus oli ehottannu toista. Miksis ministeri oli nimittänny Snellin? Siksi ko Snell ja sen suomenkielen puolesta taistelevat kaverit Ture Keskitalo, Edvin Mäkitalo, Artur Mäkitalo, Gunnar Wänkkö, Axel Forslund, Henrik Henriksson ja Emil Kemi olit valtion linjala ja se oli ette suomenkieli säilys Meänmaassa. Vastustajat tulit meän omilta herroilta: polisit, tullimiehet, papit ja opettajat ja kans polittinen ääriaate, joka ootti uutta aikakautta. Nämät vastusit lujasti suomenkieltä. Miksis ministeri soitti Snellile? Valtio oli meän puolta. Itte olen kohta 40 vuotta tehny työtä Snellin ja hänen kaverien hengessä. Valtio oon mulle olut tukena, meän omat herrat vasthaan. Niin oon tänäki päivänä. Herrat ei sanohneet Snelille päivää. Meän omat herrat, jokka johtava ommaa teerijokihallitusta, niin sanottua riikinjärjestöä, jonka juuret oon totalitaarisessa aatheessa. Eikä se ole siittä muuttunu. Päivää ei sano. Ihhailevva väkivaltasia.

 

 

Boll-Peter/Pallo-Pekka

Meänmaa  

 

Boll-Kalle har jag hört talas om,
men Boll-Peter, vår nya minister,
han som tankade sin dieselslukande Mercedes
med brännolja i Finland,
är regeringens Boll-Peter.

Han har med EU-medel köpt
golfbollar med sitt eget namn på,
för att stötta nyanlända golfare.

Golfklubbens ordförande i Kalix
har inte sett några bollar 
på golfbanan.

De har nog inte landat än.

Parnevik säger: ”Mina tips gör dig rörligare och ger mer längd” - Svensk Golf

Och: "Sloge jag bollar under en halvtimme
kunde jag knappt ta mig ur sängen dagen efter."

Pallo-Kallasta olen kuulu,
mutta Pallo-Pekka, meän uusi ministeri
joka ennen pruukasi tankata
Mersua Suomen polttoöljylä,
oon hallituksen Pallo-Pekka.

Se oon EY-rahoila ostanu
Kolfi-palloja,
tukeaksheen uusruottalaisia.

Mutta Kolfiseuran puhheenjohtaja
Kaihnussa ei ole nähny palloja.

Net ei vielä ole lantanheet,
taikka jos net lantaava
Pajalassa taikka Kurkkiossa.
Saama nähä.

Parnevik sannoo: "Minun ehotukset tekevä sinusta enämpi liikkuvan
ja pitentävvä sitä" - Ruottin Kolfi.

Ja: "Jos palloja löisin puoli tiimaa,
tuskin pääsisin sängystä toisena päivänä."

 

 

 

Tusan vad dyrt!/Tuhasen tyyristä!

Meänmaa Länsförsäkringar i Norrbottens bilförsäkring är drygt tusen kronor dyrare i Överkalix än i Haparanda! Tjänstemannen kan inte förklara varför det är så. D'e ba' så! Säger han! Är det farligare att köra bil i Överkalix än typ Haparanda? - "Ingen aning, de' ba' så, typ!" Men typ, det måste ju finnas en orsak! "Säkert 'e de' så! Men nu e' det typ som d'e e'!" 


Länsförsärkingar i Norrbottensin piilivakkuutus oon rapeat tuhanen kruunua tyyhriimpi Ylikaihnuussa ko Haaparannala. Virkailija ei tiä miksi. Se vain sannoo tas ja taas, ette "se oon vain niin, näessi, niin se oon!" Jos ei halva maksaa saapi olla ilman. 

Pannan piippuun, pannaan vaan,
kenen kukkarosta ja miksi?

Pannaan vaan pippuun....

Rikstornedalingarnas partielit till angrepp

Meänmaa  

30- och 40-talisterna är de generationer
som burit den tyngsta bördan
av att vara en utsatt minoritet i Tornedalen.
Det är också dessa som är länken in i framtiden.
Språk och kultur hör ihop.
De är bärare av meänkieli.
Nu angriper rikstornedalingarna, STR:Ts ungdomsförbund,
Johanna Sirkka  och den oberoende journalisten Ida Brännström
äldre för att dessa hindrar den unga partieliten
från att använda meänkieli. 
Har inte de äldre fått nog av stryk
från sina egna herrar?
Nu kommer de igen!

Hyj hyj!

Hanna Aili, Arboga, står som språkrör för dessa offerkoftestickare.

Denna grova och kränkande anklagelse kan vi läsa på STR:Ts bidragsstödda hemsida:

”Just denna standardisering kan verka hämmande,
i alla fall när så kallade meänkieliaktivister
ger sig själva tolkningsföreträde.
I Hannas studie berättas om några få ur den äldre generationen
som sätter gränser för språket och därmed stänger ute många.”

 

30- ja 40-lukulaiset oon niitä polvia,
jokka oon kantanheet raskhiimat kuormat 

olleshaan painostettu minuriteetti Tornionlaakossa.
Nämät polvet oon kans kytkentöjä tulevaisuutheen.
Kieli ja kulttuuri kuuluva yhtheen.
Net kantava meänkieltä vielä.
Nyt STR:Tn nuoret, Johanna Sirkka ja surnalisti Ida Brännström
syyttävä hyökäten tätä sukupolvea, joka minusta oon saanu kyllikis höskhiin,
nämät sanova, ette vanhaat estävä heitä käyttämästä meänkieltä. 


Hanna Aili, Arbogasta, oon tämän raportin tehny.

Tämä raa’an ja loukkaavan syytöksen saattaa lukea STR-Tn kotisivulta,
joka saapi valtion rahhaa tähään työhöön,
ette meitä tiskrimineerathaan niinku aina - meän omien herrojen taholta.

Näin Hanna Aili kirjottaa:

”Juuri tämä stantartiseerinki saattaa olla estävä, ainaski silloin ko niin sanotut meänkielenaktivistit antava ittele tulkinan etuoikeuksen. Hannan tuktinossa kerrothaan joista vanheeman polven ihmisistä, jokka paneva rajoja kielele ja sillä sulkeva olus monia.”

 

Meänkielidagen/Meänkielen päivä

Meänmaa  

Meänkielidagen firas årligen den 27 februari

Meänmaaföreningen har fattat beslut i styrelsen att den 27 februari årligen firas som meänkielidagen. Underlaget för beslutet är följande: Den 27 februari 1988 samlades vi i Pajala för att proklamera meänkieli som ett eget språk. Dagen började med två föreläsningar i det då nya Smedjan, Folkets Hus, där Bengt Pohjanen ett par år tidigare hållit invigningstalet och då tagit initiativet till Meän Akateemi – Academia Tornedaliensis. En mössa skickades ut till den stora publiken och en grundpenning insamlades. Och den 27 februari 1988 var det dags för en högtid. Efter föreläsningarna på Smedjan samlades man i Pajala kyrka, där professor Henning Johansson höll högtidstal och proklamerade att ”Meän kieli (då ännu särskrivet) nu var ett språk bland alla andra språk. Bengt Pohjanen läste ur sin nyutkomna översättning av Markusavengeliet, ”Tule Leevi fölhjyyn”. Sånggruppen Sisaret sjöng och kyrkoherde Hans Stiglund höll en betraktelse. Kommunalrådet i Pajala, Sture Fredriksson, blev den förste mottagaren av den budkavle som sändes ut. Ett fyrverkeri utanför kyrkan proklamerade Meän kieli som ett eget språk. Svensk TV var på plats och sände en stor del av högtiden i ”Café Luleå”.

BUDKAVLE

Texten är skriven på renskinn. Dess undertecknade vill aktivt stödja vår (tornedalsk)kultur: . Vårt språk. Ortnamn på vårt språk. Undervisning om oss i skolan. Vetenskap och konst från oss. Utveckling för vår region.

Budkavlen delgavs tusentals personer som samlats till Kulturevenemang på drygt 20 ställen vilka bukavlen nådde. De församlade skrev sina namnteckningar.

 

Meänkielen päivä 27. helmikuuta

Meänmaa föreninki oon päättäny, ette 27. helmikuuta oon meänkielen päivä. Asia oon niin, ette 27. helmikuuta 1988 julistethiin meänkieli omaksi kieleksi. Väkeä oli 100 henkeä ja ensin olthiin Smedjanissa kuuntelemassa kahta esitystä. Sen jälkhiin kokkoinuthiin Pajalan kirkhoon, jossa Henning Johansson piti juhlapuhheen ja totesi, ette Meänkieli nyt oon kieli muitten kielien seassa. Bengt Pohjanen luki tuohreesta Markuksen evankeeljumin käänöksesthään ”Tule Leevi fölhjyyn”. Lauluryhmä Sisaret lauloit ja kirkkoherra Hans Stiglund piti hartaushetken. Pajalan kunnanraati, Sture Fredriksson, oli ensimäinen joka sai ottaa vasthaan viestikapulan, joka lähti kulun pääle. Kirkon ulkopuolela tulitethiin Meän kieli taihvaale. Ruottin TV oli paikan päälä ja lähätti suuren osan juhlasta ohjelmassa ”Café Luleå”.

VIESTIKAPULA/PYYTKAVLE

Viestikapulan teksti (poronnhala), jota piti kuljettaa tuohikontissa: ”Tämä pyytkavle/viesti lähti Pajalasta 27/2-88. Sen allekirjottajat halvaava aktiivisesti tukea Meän kulttuuria. Meän kieltä. Meänkielisiä paikannimiä. Opetusta meistä koulussa. Tietettä ja taitetta meiltä päin. Kehitystä meän alueele;

 

 

Grattis, Estelle! Onnea Estelli!

Meänmaa Följande flyende dikt från 2012 och översatt till svenska den 23.2.2013. 

Yölä 04:26
   oli syntyny
      kruununprinsessa
         07:01 tuli ilmotus
            ja lunta
              51 senttiä
                 3280 krammaa
                    leeve ja helli
                       vuen tärkein mutelli
                          Estelli

 

23.2.2012

 

 

På natten 04:26 2012
hade hon fötts
kronprinsessan
07:01 kom meddelandet
och snön
51 centimeter
3280 gram
ett leve och ett hell
för årets viktigaste modell
Estelle

 

23.2.2013

 

TILL TOPPEN AV SIDAN