Bengt Pohjanen

Bengt Pohjanen eli Otun Pänktti oon kolmikielinen kirjailia, filosofiin tohturi, viien lapsen isä ja neljäntoista lastenlapsen farfaari ja murfaari. Pänktti oon kirjottannu hermottoman monta kirjaa, näytelmää, uupperoita, filmiä, lauluja, kääntäny ja vääntäny kieliä. Oon ennen plokanu Kyririssä ja alkaa taasen. Tulkaa fölhjyyn! Minun sähköposti/Min e-post: info@sirillus.se

Tornedalsrecept/Tornionlaakson resähti

Meänmaa  

Bläddrade i gamla tidningar i mitt arkiv och hittade ett recept i Dagens Nyheter (15 februari 2003).

Tornedalsrecept

1 dl grädde
1 matsked småskuren bittermandel
2 dl revirpink
1 nypa fullständig förvirring  vad gäller gränsen mellan fiktion och fakta.
Garnera med hybris.
Det går lika bra med bestselleri.

 

Tornionlaakson resähti

1 tesi krettaa
1 ruokalusikka pikkumaista karvasmantelia
2 tesiä revirinkusta
Pikkupiolinen täyelistä päänsekkaa mielikuvan ja faktan välisestä rajasta
Laita siihen koristheeksi suuruuenhulluutta
Yhtä hyvin saattaa laittaa bestselleriitä

 

(Dagens nyheter 15.2.2003)

Minusräntan/Miinysräntty

Alanen Kassa  

 

Minusräntan/Miinysräntty

Facket måste reagera.
Räntan är den lön
Penningen har och får.
Minusräntan gör
Penningen slö,
den ids inte jobba alls.
Facket måste reagera.
Varför måste man
jobba förresten?

 

Liitto häätyy reakeerata.
Räntty oon se palkka,
jonka Raha saapi.
Miinysräntty
tekkee Rahan mätölaiskaksi.
Liitto häätyy reakeerata.
Mutta miksis töitä
häätyy tehä?

Flyende på fem språk/Karkaavia viielä kielelä

Meänmaa Flyende dikt den 4 spetember (ur samlingen Flyende dikter):

 

Höstkväll
vännerna fjärran
värm dem
min vind

 

Syysilta
ystävät kaukana
lämmitä heitä
tuuleni

/finska/meänkieli/

Jek palo nilaeskiri rat
o amala so i dureste
takjarola olen
mli balval 

(romska)

 

Harbst-ovnt
vayt di fraynd
varem zey
mayn vint

(Jiddisch)

Pleasa alla/Pliisata kaikkia

Ylikainus  

Pleasa alla/Pliisata kaikkia

Jag var sommarpratare på 80-talet.
Det händer att människor än i denna dag
kommenterar ett av programmen,
nämligen där jag hade som tema
att mitt liv ser ut som det gör
för att jag aldrig har kunnat säga nej.
Det heter ”pleasa” på nusvenska.
Och det är också svaret på den
fråga jag ofta får, i all synnerhet
efter ett inslag i Nordnytt och Landet runt,
om översättningen av de fyra evangelierna.
”Men hur hinner du?”
Svaret är enkelt: Jag pleasar alla,
framför allt mig själv och alla mina infall.
Nu tänker jag börja pleasa min broms -
och må bättre… eller?

Pliisata kaikkia

Mie olin kesäpraataajanna
raatiussa 80-luvula.
Ihmiset muistava hyvin yhen
näistä praatista: ko mie selitin
ette minun elämä oon tätä
siksi ko mie en ole saattanu sanoa: ei!
Uusi meänkielen sana ohjelmalle oon
”kesäpraataaja” ja kyvyttömyyele sanoa ei,
”pliisata kaikkia”.
Ja se oon minun vastaus nyt ko ihmiset
mainoten kysyvä, olletikki ko mie taasen
olen ollu teevessä, Nordnytissä ja Landet runt-prukrammissa:
”Muta milläs sie kerkiät?”
Vastaus oon enkkeltti: Mie pliisaan kaikkia,
olletikki omia mielenjohtoja.
Nyt olis aika alkaa pliisaahmaan minun jarrua
ja voia paremin… elikkä??

Nostalgiskt vemod/Ikäväntunnetta

Meänmaa  

När jag tidigare idag
klev in i mitt barndomshem
i Alanen Kassa
slog det mig att det i dagarna
är 55 år sedan jag stod där
med en blå kappsäck i handen.
Så här beskriver jag det i Tidens tvång,
del II av min självbiografi:

"Min mamma har gjort allt i ordning för sin son som nu skall ut i världen, som heter. Det finns två sorter ”ut i världen”. När man lämnar tron och går ut i världen och när man lämnar sitt hem. För att aldrig mer bo där. Det tar många årtionden att acceptera detta. Gör man det någonsin? I köket, till höger om dörren står den blå kappsäcken, min resväska. Den är nu för alltid en del av min historia. Det var ödet som ville det så. Eller är det min egen oförmåga att säga nej till denna resa?"

 

Idag minns vi kommunismens offer/Muistama komunismin uhria

Meänmaa  

Idag minns vi kommunismens offer/Muistama komunismin uhria

Idag, den 23 augusti, på den internationella dagen
för att hedra offren för kommunismen,
minns vi särskilt Kirunasvenskarna,
Alice Eriksson-Kalla och miljoner andra offer
för en av mänsklighetens mest ondskefulla idéer.
Den 23 augusti 1939 ingicks Molotov-Ribbentroppakten,
som satte igång det andra världskriget och förintelsens fasor.
Kommunisterna och nazisterna delade Europa mellan sig.
Enligt en särskild klausul fick Stalin Finland.
Läs idag boken Kirunasvenskarna, Alices berättelse.
”Alla säger att kommunismen är död,
men är det någon som har sett liket?” (Lennart Meri)

I Norrbotten råder tystnad.
Alla politiska partier tiger.
Och kommunisterna stickar offerkoftor.

 

Tänäpäivänä oon kansainvälinen
muistopäivä ko met kunnioitama
komunismin uhria,
olletikki Kirunanruottalaisia,
Alice Eriksson-Kallaa ja miljoonia muita
komunismin uhria.
Komunismi oon yks ihmiskunnan
pahimista aatoksista.
23. elokuuta 1939 Molotov-Ribbentroppakti
jako Euroopan keskenhään
ja alotti toisen mailmansoan.
Paktin mukhaan komunistit sait Suomen
ja niin alko talvisota.
Lukekaa tänäpäivänä kirja
Kirunasvenskarna.

”Kaikin sanova, ette komunismi oon kuolu,
mutta oonkos kukhaan nähhny ruumista” (Lennart Meri).

Kaikki politiikot oon vaiti.
Ja komunistit kutova uhritikkuria.

TILL TOPPEN AV SIDAN