Bengt Pohjanen

Bengt Pohjanen eli Otun Pänktti oon kolmikielinen kirjailia, filosofiin tohturi, viien lapsen isä ja neljäntoista lastenlapsen farfaari ja murfaari. Pänktti oon kirjottannu hermottoman monta kirjaa, näytelmää, uupperoita, filmiä, lauluja, kääntäny ja vääntäny kieliä. Oon ennen plokanu Kyririssä ja alkaa taasen. Tulkaa fölhjyyn! Minun sähköposti/Min e-post: info@sirillus.se

Vaccinationsprogram/Rokotusprukrammi

Meänmaa  

Jag kör just nu ett vaccinationsprogram med tre olika vaccin:

Hannah Arendt, Anna Achmatova och Zymunt Bauman.

Arendt-vaccinet skyddar mot totalitära idéer,
Achmatova-vaccinet mot medlöperiet, ”fellow traveler”
och tidsandans ordvirus,
Bauman-vaccinet mot modernitetens
progressiva, obotliga och dödliga meningslöshetssyndrom.

Jag tar vaccinet varje dag.
På morgonen Arendt,
efter lunch Achmatova
och på kvällen Bauman.

Så håller jag mig frisk –
åtminstone inbillat frisk
i dessa tider av global totalitärinfluensa.

Ingå aldrig äktenskap med tidsandan,
du blir snabbt änka.

 

Mulla oon nyt rokotusprukrammi menossa
kolmessa eri huohneessa:
vaksiinit oon Hannah Arendt, Anna Achmatova ja Zymunt Bauman.
Arendt-vaksiini suojaa minua totalitaarisista aatheista,
Achmatova ”fellow traveleristä”,
aatheen persheennuolemisesta
ja aijanhengen sana-viiruksesta,
Bauman-vaksiini vastustaa moterniteetin kehittyvvää,
parantumatonta ja tappavaa turhuuentunnesyntroomia.


Mie otan rokotusta joka päivä.
Aamusta Arendtia,
lynsin pääle Achmatovaa
ja illala Baumania.

Niin mie pysyn terhveenä -
ainaki luuloterhveenä.
Näin totalitääri-influensan pahoina aikoina.

Älö ikinä mene aijanhengen kans naimishiin.
Sinusta tullee äkkiä leski.

Vad gör vi med helgonen, kamrater?/Pyhämiesten päivä

Meänmaa  

 

Var är de döda?

Vi firar alla helgons dag,
men vi vet inte vad vi
ska göra med helgonen, kamrater.

Helgonen var besvärliga
människor, den snällaste,
Franciscus, sjöng för småfåglar
och stödde korstågen.
Den heliga Birgitta
initierade blodiga
korståg mot Finland.

Lars Levi Laestadius säger
att svenskarna predikade
evangelium för finnarna
så att blodet dröp ur näsan på dessa.
Och inte bara ur näsan utan
ur huvudlösa halsar.
Så vad gör vi med helgonen, kamrater?

Alla helgons dag
blev efter reformationen kvar i vår kalender
utan att vi egentligen vet
vad vi gör med helgonen.

Vi minns de döda.
Men lever de bara i vårt minne?
När vi är döda och inte längre minns de döda,
dör de döda
en gång till? Med vårt minne?

Medier, belysta kyrkogårdar,
spöken och andar fascinerar
oss mer än någonsin.

Frågan måste bli personlig:
Varför tänder jag ljus för de avlidna?
Varför ber jag för dem?
Mitt svar är: av kärlek!

Mer vet jag inte.
Det räcker för mig.
Och jag hoppas att
någon av kärlek ber för mig
när och om jag en dag är bland de heliga,
om ock inget helgon.
Så besvärlig är jag inte
att jag platsar bland dessa.

 

MIssäs kuohleet oon?

Met vietämä pyhämiesten päivää
tietämättä mitä met pyhien miesten
ja vaimojen kans tehemä.

Pyhät olit hankalia ihmisiä
Franciscus, heistä siivoin
veisasi pikkulinnuile
ja tuki ristiretkiä.
Pyhä Birgitta alotti
verisiä ristiretkiä Suohmeen.

Lars Levi Laestadius sannoo,
ett ruottalaiset saarnasit evankeeljumia
suomalaisile niin ette veri
pruutusi näitten nokasta,
eikä vain nokasta
ko katkastuista kauloista.
Niin, toverit, mitäs met tehemä
pyhien miesten ja vaimojen kans?

Pyhämiesten päivä jäi uskonpuhistuksen
jälkhiin meän almunakhaan
vaikka met emmä oikein tiä mitä tehä.

Met muistama näinä päivinä kuohleita
Mutta elävätkös net vain
meän muistissa?
Ko met kuolema ja meän muisti
katoaa, kuolevatkos kuohleet
toisen kerran meän muistin myötä?

Meetiat, kynttilöilä valastetut
kirkkomaat, pöökäräiset ja henget
valtaava mieltä enämpi ko koskhaan ennen.

Kysymys häätyy olla henkilökohtanen.
Miksis mie sytytän kynttilöitä?
Miksis mie rukkoilen poijesmenheitten puolesta?
Minun vastaus: rakhauesta!

Enämpää en tiä.
Se piisaa mulle.
Ja mie toivon, ette joku
rakhauela rukkoilee minun
puolesta ko mie olen jättäny aijan.
Ja mie olen pyhien tykönä,
en varhmaan pyhimysten,
niin hankala mie en toistasekis ole,
ette mie pääsisin heän joukhoon.

Pope was here/Paavi käväsi

Meänmaa  

Kul, tyckte Löfvén! 
Stort, tyckte kungen.
"Vad lite folk på mötet", sade en gammellaestadian.
"bara 10 000. Vi brukar vara tio gånger så många!"
Påven är på besök.
Han tillhör den latinamerikanska
befrielseteologin som vi pådyvlades
i Uppsala -68. Han är en kul typ!
Han twittrar och har inte på sig 
de påvliga nätta röda skorna.
Han är klädmedveten.
Han är helt enkelt Cool.
Vi har en rödgrön röra
i den kristna världen:
miljötänk och marxistisk befrielseteologi.
och mycket kramande och gosande
inför media.

Vad har hänt?
Ingenting!
Är kyrkorna nu enade?
Absolut inte!
Man har kramats och blivit särbo.
Idag proklamerar man enhet,
redan i morgon höjer man
splittringens kalk.
Det har inte hänt något överhuvudtaget.
Allt är som vanligt.
Alla går hem till sitt.
Någon enhet
- utöver kramandet - har inte uppnåtts.
Enheten fanns inte ens på dagordningen.
Men han är kul, denna Vicarius Christi!
Med kyrkan i tiden!
Typ: Trevlig trevlig trevlig!
Betydligt kuligare än
Typ: Helig helig helig!
Eller hur! 

Rohki soma, sano pääministeri.
Suurta, sano kunnu.
"Vähän väkeä", sano lestaatialainen,
"vain 10 000, meän seuroissa
oon kymmenen kertaa enämpi.
Niin, paavi kävi kylässä.
Hään kuuluu latina-ameriikalaisheen
vaphausteolokiihin,
jota valethiin meän päähän
Uppsalassa -68.
Näyttää olevan hauska värkki!
Se tvitraa eikä sillä ole
paavin punasia pikku kenkiä jalassa.
Se oon vaatheista tarkkaa,
muotia följää.
Se oon COOL
Meilä oon nyt
punavihreä sotku
kirkolissesa mailmassa.
Uusi Rooma oo lähinä
miljööpartisti ja
vanhaa Rooma marksilainen.
Niitä yhistää hallaus
ja metialempeys.
 

No, mitäs oon saatu aikhaan?
Ei mithään!
Oonkos kirkot nyt yhistynheet?
Ei ainaskhaan!
Oon hallailtu ja avoliithoon menty
ashuun omissa oloissa.
Tänäpänä julistethaan yhteyttä
huomena jo nostethaan hajotuksen maljaa.
Ei ole tapahtunnu yhthään mithään.
Ei ikänänsä mithään.
Kaikki oon niinku tavalisesti.
Kaikin oon menheet kotia.
Halesopu oon saatu aikhaan.
Yhtheys ei ollu ees asianna.
Mutta se oon soma värkki, tämä vicarius Christi!
Kirkko aijassa.
Tyyppi: Soma Soma Soma
Paljon somempaa ko
Pyhä pyhä pyhä
Vai mitä, häh?
 

Nobelpriset/Nobelinpalkinto

Meänmaa  

Om Dylan fortsätter att tiga
bör årets Nobelpris gå till Gert Fylking.
Med ett enda ord har han
fångat mänsklighetens
kanske viktigaste känsla
genom litteraturhistoriens
kortaste dikt,
i en örats poesi:
Äntligen!

Med denna minimalistiska
poesi nådde han
en hel värld
mellan åren 2000 och 2004,
samtidigt som han lyckades
med konststycket
att bli portförbjuden
av Svenska Akademiens
ständige sekreterare.

Jos Dylan jatkaa vaikenmista
vuen Nobelinpalkinto pittää mennä
Gert Fylkingille.
Yks ainua sana piisasi hälle
kootaksheen ihmiskunnan
suuren tuntheen:
VIIEMENKI! ÄNTLIGEN!

Tällä minimalistisella
runouella se saavutti
koko mailman
vuosina 2000-2004,
samala ko se onnistu
pahenthaan ja provoseeraahmaan
Ruottin Akatemiin alati-sihterin
ja sai porttikielon.


Stamnationalism och postkolonialism

Meänmaa  

 

Chauvinismen skulle
i sin mest befängda form
inte ha påstått att människor
av franskt ursprung utan
kunskaper i franska språket
och kulturen,
av mystiska och själsliga
kvaliteter skulle vara
födda till fransmän.

Stamnationalismen
är en extrem form av chauvinism,
den ser sin egen stam
omgiven av en fientlig värld,
den är framsprungen ur en
känsla av rotlösheten,
källan till ett stammedvetande,
den går i offerkofta och är
aggressiv mot stat
och omgivande samhälle
och den tycks gå hand i hand
med postkolonialismen,
som är en spegelbild av
kolonialismen,
den har tagit över kolonialismens
hierarkier och skapat en egen
elit, med en etta, två och ett folk
som eliten skall företräda
och kämpa för.

Den självutnämnda eliten
ser sig som utvald att föra
de armas talan, alldeles
som kolonialisterna.

Utifrån detta förstår jag
den upprördhet som
möter STR:T-styrelsens
beslut att kräva en
sanningskommission.
Det kravet uppfattas
som ett utslag
av stamnationalism
och postkolonialism.
Människorna vill inte
utses till offer och
de vill inte företrädas
av panrörelser.
Man har fått nog av
Blut – und Boden
och offerkoftans
stickare och nasare
vars rötter sitter djupt
i politiska extrema rörelser.

 

Šauvinismi ei ikinä
ees sen ääriliikeenä olis semmosta
väittäny, ette ihmiset, joila
oon franskalaiset juuret,
mutta ei ossaa franskaa
eikä kulttuuria olisit
mystististä ja sielulisistä syistä
syntynheet franskalaisiksi. 

Heimonatšunalismi oon värrempi,
se kokkee oman heimon viholisten
ympäröimänä,
sen oon syntyny
juurettomuuen tuntheesta,
ja se tunne oon heimokansalisliikheen
lähe, se kulkee uhritikkurissa
ja oon valtiole vihanen
ja syytheelinen yhtheiskunnale,
se kulkee käsikäessä postkolonialismin kans,
se oon kolonialismin peilikuva.
Ja se kannattaa sen arvomailmaa,
siinä ette se oon luonu oman
elitin ja hierarkiit,
jossa oon ykkönen, kakkonen
ja sitte väkiraukka,
jota se häätyy eustaa
ja taistela sen puolesta. 
Tämä ittensä määritelly
Terijokihallitus kaappaa ittele
vallan ja oikeuen eustaa
raukkoja, aivanko kolonialistit.

Tämä antaa ymmäräystä
miksi monet ihmiset
oon niin pahentunheet
STR:Tn hallituksen omavaltaselle
päätökselle vaatia
tottuuskomišuuni.

Vaatimus oon sitä
heimonatšunalismiä
ja postkolonialismiä:
Ihmiset ei halva
uhriksi ennää,
eikä net halva tulla
eustetuiksi aatheilta
joitten juuret
oon äärivasemistossa
ja Blut-und-Bodenissa,
näissä kaksosaatheissa.

Uhritikkurin naasarit
kauppaava taasen
heän uhriaatheita.
Met sanoma:
Ei, kiitos!

 

 

 

 

Till Konstitutionsutskottet/Peruslakihaarakheele

Meänmaa  

Till Konstitutionsutskottet

Politiken är kroppsfixerad,
dess hjärna
består av muskler
som den visar upp
för att bevisa
att den likt vädret
när som helst
kan slå om

och beräknande 
slå till

 

 

Peruslakihaarakheele

Politiikki oon lihasfikseerattu
sen aivot
oon täynä myskeliä,
joita se osottaa
näyttääksheen ette se
yhtä koska
saattaa muuttaa suuntaa
ja olla ko pohjonen
aina kylmä
sama mistä päin se
puhaltaa

TILL TOPPEN AV SIDAN