Heta fakta om Sveriges då största skogsbrand i modern tid som rasade mellan 11 augusti och 8 september 2006.

2014 som var en torr het sommar även den drabbades Värmland av en liknade brand.

Nu 2018 brinner det på ca 50 platser i Sverige där Jokkmokks kommun kämpar med en av de större bränderna. som är inne på sjätte dygnet mellan lilla och stora Lule älv 8 km norr om Vuollerim. Nedanstående foton är från den branden. Idag har F 21 beredskapspluton ryckt ut till förstärkning utöver räddningstjänsten, hemvärnet, frivilliga och vattenbombning från helikopter.

Foto från branden norr om Vuollerim

Dagens högsta temperaturer i Norrbotten igår var 33,1 gr i Markusvinsa, 32,7 i Överkalix Svartbyn och 32,1 i Kvikkjokk Årenjarka och idag har det varit fortsatt hett. Idag hade Markusvinsa 31,4 gr, Haparanda 30,8 gr och Överkalic Svartbyn 30,4 gr.

Tisdagen den 6 juni 1939 drabbades Gäddviksheden av en förödande skogsbrand där närmare 400 hektar skog gick upp i rök den gången i det som utvecklades till en toppbrand där större delen av den ståtliga Kallaxheden gick till spillo. Det var Gäddviksbönder och Luleå stad som ägde det eldhärjade området. På tre och en halv timme svepte elden i en rasande fart över det brunna området. Folk försedda med spadar och yxor började strömma till längs Kallaxvägen med branden som mål för att hjälpa till med släckningsarbetet. Branden började enligt vad man konstaterade vid Kvarnträsket ute på den så kallade Sandudden. Man hade vid undersökningen funnit rester från en eld och antog att campare varit orsak till skogsbranden.

Tidningsklipp från Luleå stads arkiv

Hela Sverige pratade om branden i Bodträskfors. Alla i trakten rös mitt i den ökenheta norrbottniska sommaren 2006.

Men få har förstått vidden av den enorma skogsbrand som härjade i Bodträskfors med omnejd i slutet av sommaren 2006. Förutom de skogsägare som tvingades se flera generationers arv och arbete gå upp i rök och de hus- och stugägare som tvingades lämna sina hem i flykt utan att veta om något skulle stå kvar. Och naturligtvis alla som slet i sommarhettan med att bekämpa branden och hjälpa till med allt arbete som krävdes runt omkring.

Yta: 1900 hektar = 3000 fotbollsplaner = flera gånger större än Bodens tätort = tar två timmar att köra runt med bil. 2500 kubik virke höggs ut längs 1,6 mil brandgator. 8 mil slang var i omlopp varav 3200 slanglängder à 25 meter användes. (Till en ”normal” skogsbrand används ca 40 slanglängder.) Det krävde 180 dygns arbete och ca 100 SJ-pallar för att ta hand om efteråt.

Nedanr kan du läsa mer om den branden: En utförlig och läsvärd rapport. 

Bodträskforsbranden

Det har allmänt varit plusgrader längs Norrlandskusten. De tio varmaste platserna var från norr och söderut:
Boden +6,3 gr
Luleå flygplats +6,0 gr
Piteå +6,4 gr
Pite Rönnskär +6,8 gr
Skellefteå flygplats +5,8 gr
Vindeln Sunnansjönäs +5,8 gr
Umeå flygplats +6,6 gr
Lungö +6,4 gr
Härnösand +5,8 gr
Hudiksvall +6,2 gr
Källa: SMHI

Fotona ur Flygmuseets fotoarkiv från sommaren 1960 på Avd 2 F21 (Väderavdelningen) som jag har lånat och skannat in.

Vid varje väderobservation läste väderbiträdet av temperaturen och luftfuktigheten. Klockan07 och klockan 19 läste man av max och min termometrarna och fick fram dagens högsta temperatur och nattens lägsta temperatur.

Klockan 07 och klockan 19 mätte man nederbörden genom att hälla vattnet från uppsamlingskärlet i ett märglas som var graderat i tiondels millimetrar. Vintertid tog man in kannan och tinade upp snön som mättes sedan den hade tinat. en mm vatten motsvarar ungefär 1 cm snö. En liknande nederbördsmätare används vid Flyg-museet F21 från september 2011 för att mäta nederbörden i museal verksamhet.

Lufttrycket lästes av på en Barometer som bestod av ett kärl med kvicksilver och ett glasrör som kvicksilvret pressades upp i av luften. Vid högtryck lång pelare vid lågtryck låg pelare. För att göra en väldigt enkel beskrivning av instrumentet.

Här läser väderbiträdet av molnhöjden i en molnhöjdsmätare smattrade som en K-pistsalva när man tryckte på sändarknappen.

Här plottar en av väderavdelningens väderassistenter en väderkarta. Ett hantverk som dagens meteorologer bara har hört talas om eftersom allt maskinplottas.

Meteorolog Rune Rosander har vädergenomgång för två flygförare från spaningsdivisionen. Lägg märke till ryggsäcksfallskärmarna som man använde i S 29 Tunnan.

Här finns fler bilder från Kallax väder

Och här finns mer flyghistoria trån 1920-talet och framåt

Planerna på att anlägga ett l flygfält i Luleås närhet har kommit och gått och kan spåras till 1920-talet. Bodens fästning stod klar 1914 och redan tidigt hade man planer på en flygavdelning i fästningen för fränts artilleriledning och det var därför naturligt att flygavdelningen förlades till Boden. De första flygplanen anlände 1916 och användes för spaningsflygningar längs gränsen och spaningsfotografering med handkamera. Flygningarna var underställd kommendanten i Boden. Senare kom även ambulansflyget till Boden 1923.

Flygvapnet bildades 1926 och den nordligaste flygkåren F 4 på Frösön fick uppgiften armésamverkan och skulle innehålla jakt- och spaningsavdelningar. Med 1936 års försvarsbeslut utökades flygkårerna till sju Flygflottiljer som renodlades till bomb- jakt- eller spaningsflottiljer. För övre Norrland fanns planer på en flygbaskär. I september 1939 fick chefen för F 3 spaningsgrupp i Boden uppdraget att rekognosera ytterligare tre krigsflygfält med en minsta storlek på 1000 X 1000 meter. På en bifogad karta fanns då Kallaxheden östra respektive västra som rekognoserade som flygfält.

Redan på 1920-talet hade stadsfullmäktige i Luleå i likhet med andra städer i landet i en skrivelse från Svenska Lufttrafik AB uppmanats att anordna en landningsplats för flygplan i anslutning till samhället. Detta resulterade inte i något beslut utan efter ett antal remissinstanser förvinner ärendet. Nästa gång flygplatsfrågan tas upp var i början på 1925. Det då nystartade AB Aerotransport (ABA) kontaktade Luleå med önskemål om en flygplats i Luleå för en planerad ”reguljär lufttrafik å städerna i övre Norrland”. Även det ärendet avslutades utan att det tas något beslut om en flygplats.

År 1934 gjorde den ideella föreningen Svenska luftfartsförbundet som verkade för flygets främjande en undersökning längs norrlandskusten, för att finna lämpliga platser för anläggande av flygfält. Undersökningarna leddes av Översten Gabriel Hedgren och resulterad i för Luleås del i ett förslag på lämplig plats belägen 500 meter öster om Notvikens station. Luleå stads ledande män utförde själva samma år en egen undersökning och kom fram till att den bästa platsen enlig deras syn var på en udde i Hertsöfjärden. Där sluttar de civila spåren om en lämplig plats att anlägga Luleås flygplats.

Kallaxheden var fortfarande militärledningens huvudspår efter rekognoseringen 1938 där anläggande av ett krigsflygfält. Kallaxheden västra föll på att man inte kom överens med markägarna om ett pris på marken och skogen. Man stod så långt ifrån varandra så det var otänkbart att komma till en förlikning.

Kallaxheden östra, fält 20. Luleå stad hade i slutet på 1600-talet köpt ett område på Kallaxheden av dåvarande laxfiskeägarna. Luleå Stadsfullmäktige beslutade i mars 1939 att upplåta till Kungl Maj:t och Kronan ett område om ca 100 hektar beläget å stadsägan nr 900. Nyttjanderätten var avgiftsfri och skulle vara så länge som området användes som övningsplats, dock högst under 50 år räknat från tillträdesdagen den 1 juli 1939. I början på juni 1939 drabbades Kallaxheden av två skogsbränder tätt efter varandra.

Kronan skulle ha rätt att efter samråd med drätselkammaren dra väg över staden tillhörig mark från allmän landsväg Luleå - Kallax till området och från området till Lulefjärden och där anlägga en brygga. Staden skulle överlämna området fritt från växande träd samt ris och grenar, medan Kronan själv skulle ta bort stubbarna.

Senare utfördes en beräkning för ett provisoriskt iordningställande av flygfältet utfört av ett flygfälts- kompani. De arbeten som skulle göras var röjning, stubbrytning, sprängning och bortforsling av jordsten, utfyllnad av håligheter ytjustering och eventuellt påfyllning av bindjord. Det ingick även ytförstärkning av 2 000 meter väg. Man beräknade att tre rullbanor om 1 000 X 100 meter skulle anläggas. Arbetena skulle färdigställas på fyra veckor och hela fältytan på sex till sju veckor. Chefen Flygvapnet utfärdade efter detta en ny uppgift för flygfältskompaniet. Det innebar att man skulle förläggas till eller i närheten av Luleå med uppgift att i första hand iordningsställa ett Flygfält på Kallaxheden östra.

Arbetet med Fält 20 påbörjades i september 1939 och i augusti året därpå var det klart. Fältet var omkring en kilometer i fyrkant och hade fyra banor på respektive 750 meter, 680 meter, 680 meter, 680 meter långa och 30 meter breda. Banorna hade under våren 1940 belagts med tjärbetong av Bergdahl och Höckert. Idag finns det spår från det ursprungliga fältet, men dagen rullbana är 3 350 meter lång och 40 meter bredd. Detta innebär att Luleå har en 50 meter längre rullbana än längsta banan på Arlanda.

Utöver banorna fanns tre 200 meter långa inflygningsgator röjda. Intill fanns även ett barackläger som låg i skogen söder om bansystemet. Baracken som är en del av Flygmuseet där flygsimulatorn är inrymd är en barack från det baracklägret. Den första landningen (utan tillstånd) på Kallaxfältet utfördes den 11 december 1939 av ambulansplan nr 6 (Junkers W 34 Trp 2A) som var baserat i Boden. Skriftväxlingen efter det tilltaget finns dokumenterad på Flygmuseet och återges i avsnittet om ambulansflyget i Boden. Landningen och den omedelbara starten gjordes på den ost- västliga banan utan några flygtekniska problem men väl byråkratiska som sagt.

I samband med svedjebränning och skogsbränderna i juni 1939 hade stora delar av den skogbevuxna heden brunnit ner och sanden blottats. Det här innebar att fältet och lägerområdet utsattes för omfattande sanddrift vilket orsakade problem för de som bodde och verkade där. Sanden orsakade även problem för flygplanen som med propellrarna drog upp sandmoln som sedan sögs in i motorerna med skador som följd. Sanden fastnade även på infettade roderlinor vilket både förorsakade tillbud och merarbete.

Fält 20 på östra Kallaxheden har genom åren utvecklats till en av Sveriges större flygplatser och är flyghistorisk på många sätt, inte bara att den har Sveriges längsta rullbana. Det svenska inrikesflygets trafik på Kallaxheden började redan den 11 september 1944 då ABA:s DC-3 Falken efter premiärflygning landade på Kallaxfältet. Fält 20 östra Kallaxheden blev därmed den första militära flygplatsen i landet som öppnades för civil flygtrafik.

Chefen F 21 är fälthållare än idag för både militärt och civilt flyg, det är på F 21 både flygplatschefen och flygtrafikledningen har sina arbetsplatser. Det passerar över en miljon flygpassagerare per år och stora mängder post och gods passerar flygplatsen till och från södra Sverige varje år.

Läs mer här

Och här

Man kan nog påstå att vargavintern har intagit Sverige nu. Det är både kallt och gott om snö i stora delar av landet.

Kallast i länet under senaste dygnet är Kvikkjokk Årenjarka med -37,7 gr
Nikkaluokta -36,5 gr
Naimakka -36,0 gr
Lannavaara – 35,1 gr
Björkudden -34,9 gr
Rensjön -34,9 gr
Jokkmokk -34,4 gr
Vidsel -34,1 gr
Esrange – 33,5 gr
Nattavaara -32,9 gr

Särna -19,2 gr
Växjö -7,1 gr

Det är gott om mätstationer som har över en meter snö där Jokkmokk toppar ligan med 135 cm idag, Jäkkvik har 108 cm och Talljärv 105 cm. Idre i Dlarna har 75 cm och Orrefors nere i forna glasriket 21 cm. Källa SMHI

Senaste iskartan för Bottenviken hittar du här

Aktuellt fjällväder

Vindens kyleffekt