Sivert Mässing

Siverts väderblogg

Jag bloggar om väder, solligan, vädertjänsten, klimatet, miljön, en och annan händelse från livet på landet, Flygmuseet i Luleå och så gör jag historiska tillbakablickar inom Försvarets vädertjänst och Flygvapnet. Jag skriver oftast bara en gång i veckan och då sent på torsdagarna eller på fredagarna. Hittar jag något intressant (o)väder eller nytt väderrekord lägger jag genast ut det här i bloggen eller som nyhetslänk via webbredaktionen. Länkar i blogginäggen är utskrivna i blå fetstil. Aktuella trafik- nöjes- väder- och klimatlänkar finns här i ett eget blogginläggUppdaterad 10 maj 2016.

Luleå Airport

Planerna på att anlägga ett l flygfält i Luleås närhet har kommit och gått och kan spåras till 1920-talet. Bodens fästning stod klar 1914 och redan tidigt hade man planer på en flygavdelning i fästningen för fränts artilleriledning och det var därför naturligt att flygavdelningen förlades till Boden. De första flygplanen anlände 1916 och användes för spaningsflygningar längs gränsen och spaningsfotografering med handkamera. Flygningarna var underställd kommendanten i Boden. Senare kom även ambulansflyget till Boden 1923.

Flygvapnet bildades 1926 och den nordligaste flygkåren F 4 på Frösön fick uppgiften armésamverkan och skulle innehålla jakt- och spaningsavdelningar. Med 1936 års försvarsbeslut utökades flygkårerna till sju Flygflottiljer som renodlades till bomb- jakt- eller spaningsflottiljer. För övre Norrland fanns planer på en flygbaskär. I september 1939 fick chefen för F 3 spaningsgrupp i Boden uppdraget att rekognosera ytterligare tre krigsflygfält med en minsta storlek på 1000 X 1000 meter. På en bifogad karta fanns då Kallaxheden östra respektive västra som rekognoserade som flygfält.

Redan på 1920-talet hade stadsfullmäktige i Luleå i likhet med andra städer i landet i en skrivelse från Svenska Lufttrafik AB uppmanats att anordna en landningsplats för flygplan i anslutning till samhället. Detta resulterade inte i något beslut utan efter ett antal remissinstanser förvinner ärendet. Nästa gång flygplatsfrågan tas upp var i början på 1925. Det då nystartade AB Aerotransport (ABA) kontaktade Luleå med önskemål om en flygplats i Luleå för en planerad ”reguljär lufttrafik å städerna i övre Norrland”. Även det ärendet avslutades utan att det tas något beslut om en flygplats.

År 1934 gjorde den ideella föreningen Svenska luftfartsförbundet som verkade för flygets främjande en undersökning längs norrlandskusten, för att finna lämpliga platser för anläggande av flygfält. Undersökningarna leddes av Översten Gabriel Hedgren och resulterad i för Luleås del i ett förslag på lämplig plats belägen 500 meter öster om Notvikens station. Luleå stads ledande män utförde själva samma år en egen undersökning och kom fram till att den bästa platsen enlig deras syn var på en udde i Hertsöfjärden. Där sluttar de civila spåren om en lämplig plats att anlägga Luleås flygplats.

Kallaxheden var fortfarande militärledningens huvudspår efter rekognoseringen 1938 där anläggande av ett krigsflygfält. Kallaxheden västra föll på att man inte kom överens med markägarna om ett pris på marken och skogen. Man stod så långt ifrån varandra så det var otänkbart att komma till en förlikning.

Kallaxheden östra, fält 20. Luleå stad hade i slutet på 1600-talet köpt ett område på Kallaxheden av dåvarande laxfiskeägarna. Luleå Stadsfullmäktige beslutade i mars 1939 att upplåta till Kungl Maj:t och Kronan ett område om ca 100 hektar beläget å stadsägan nr 900. Nyttjanderätten var avgiftsfri och skulle vara så länge som området användes som övningsplats, dock högst under 50 år räknat från tillträdesdagen den 1 juli 1939. I början på juni 1939 drabbades Kallaxheden av två skogsbränder tätt efter varandra.

Kronan skulle ha rätt att efter samråd med drätselkammaren dra väg över staden tillhörig mark från allmän landsväg Luleå - Kallax till området och från området till Lulefjärden och där anlägga en brygga. Staden skulle överlämna området fritt från växande träd samt ris och grenar, medan Kronan själv skulle ta bort stubbarna.

Senare utfördes en beräkning för ett provisoriskt iordningställande av flygfältet utfört av ett flygfälts- kompani. De arbeten som skulle göras var röjning, stubbrytning, sprängning och bortforsling av jordsten, utfyllnad av håligheter ytjustering och eventuellt påfyllning av bindjord. Det ingick även ytförstärkning av 2 000 meter väg. Man beräknade att tre rullbanor om 1 000 X 100 meter skulle anläggas. Arbetena skulle färdigställas på fyra veckor och hela fältytan på sex till sju veckor. Chefen Flygvapnet utfärdade efter detta en ny uppgift för flygfältskompaniet. Det innebar att man skulle förläggas till eller i närheten av Luleå med uppgift att i första hand iordningsställa ett Flygfält på Kallaxheden östra.

Arbetet med Fält 20 påbörjades i september 1939 och i augusti året därpå var det klart. Fältet var omkring en kilometer i fyrkant och hade fyra banor på respektive 750 meter, 680 meter, 680 meter, 680 meter långa och 30 meter breda. Banorna hade under våren 1940 belagts med tjärbetong av Bergdahl och Höckert. Idag finns det spår från det ursprungliga fältet, men dagen rullbana är 3 350 meter lång och 40 meter bredd. Detta innebär att Luleå har en 50 meter längre rullbana än längsta banan på Arlanda.

Utöver banorna fanns tre 200 meter långa inflygningsgator röjda. Intill fanns även ett barackläger som låg i skogen söder om bansystemet. Baracken som är en del av Flygmuseet där flygsimulatorn är inrymd är en barack från det baracklägret. Den första landningen (utan tillstånd) på Kallaxfältet utfördes den 11 december 1939 av ambulansplan nr 6 (Junkers W 34 Trp 2A) som var baserat i Boden. Skriftväxlingen efter det tilltaget finns dokumenterad på Flygmuseet och återges i avsnittet om ambulansflyget i Boden. Landningen och den omedelbara starten gjordes på den ost- västliga banan utan några flygtekniska problem men väl byråkratiska som sagt.

I samband med svedjebränning och skogsbränderna i juni 1939 hade stora delar av den skogbevuxna heden brunnit ner och sanden blottats. Det här innebar att fältet och lägerområdet utsattes för omfattande sanddrift vilket orsakade problem för de som bodde och verkade där. Sanden orsakade även problem för flygplanen som med propellrarna drog upp sandmoln som sedan sögs in i motorerna med skador som följd. Sanden fastnade även på infettade roderlinor vilket både förorsakade tillbud och merarbete.

Fält 20 på östra Kallaxheden har genom åren utvecklats till en av Sveriges större flygplatser och är flyghistorisk på många sätt, inte bara att den har Sveriges längsta rullbana. Det svenska inrikesflygets trafik på Kallaxheden började redan den 11 september 1944 då ABA:s DC-3 Falken efter premiärflygning landade på Kallaxfältet. Fält 20 östra Kallaxheden blev därmed den första militära flygplatsen i landet som öppnades för civil flygtrafik.

Chefen F 21 är fälthållare än idag för både militärt och civilt flyg, det är på F 21 både flygplatschefen och flygtrafikledningen har sina arbetsplatser. Det passerar över en miljon flygpassagerare per år och stora mängder post och gods passerar flygplatsen till och från södra Sverige varje år.

Läs mer här

Och här

Gott om snö

Jag kollade på vindarna senaste dygnet men det är bsra Stekenjuoo som har har storm i medelvinden. I övrigt har det vsrit blåsigt men inga stormvärden.

Däremot är det gott om snö i Länet. Luleå saknar jag mätningar på så det lämnar vi därhän och konstaterar att det är deygt en halvmeter. 

Jokkmokk har 125 cm, Talljärv 97 cm, Markusvinsa 95 cm, Jäkkvik 94 cm, Sadjem 86, Klöverträsk 80 cm, Kalix 775 cm och Kypåsjärvi 70 cm.

Källa: SMHI

Kvastbyte vid nyår

Under nyårshelgen hade vi kvastbyte på tillsynen av SMHI:s strålningsstation på Kallax eller rättare sagt på F 21. Jag har sopat och putsat klart nu och lämnar över till yngre kvstar.

1987 kom första generationen av strålningsstation som mätte bland annat soltimmarna med en solföljare, som följde solens bana från morgon till kväll, var det tänkt. Tanken var det inget fel på men mekaniken hakade upp sig i tid och otid från början så det blev en hel del springande i spiralltrappan upp på taket på en av hangaren där stationen är monterad. När systemet hade kommit över barnsjukdomarna och fungerat bra ett antal år erasttes det mekaniska systemet av en ny fast monterad sensor som mäter soltimmarna.

Fran till 1987 användes en heliograf som brände hål på en pappersremsa som byttes en gång per dygn. Neda är några foton från förr i tiden med heliografen och framåt.

heliograf

Heliografen som fanns fram till 1987

pappersremsan

Pappersremsan som solen brände hål i genom heliografen

solföljaren

Dagens solföljare och bikupan som mäter temperatur och relativ luftfuktighet

solföljaren

Till höger i bild sitter solföljaren och mäter parallet med den nya soltidsgivaren under en övergångstid.

frost

Vintertid kan det se ut så här på någon av stationens sensorer, den här sensorn mäter den globala instrålningen.

Mild Gubbvecka fjärde året i rad

Varje år den 14 - 23 december infaller Gubbveckan med enbart manliga namn i almanackan. De senaste fyra åren har Gubbveckan präglats av milt väder. I år började den med vinterväder i södra delen av landet och fick en mild avslutning från söder till norr.

Efter Gubbveckan infaller julhelgen som har drabbats av julstormar de senaste tre åren. December 2015 hade tre stormar dessutom, Först kom stormen Helga 4 december tätt följd av stormen Synne. Under julhelgen dök stormen Staffan upp och förra året besökte stormen Urd Sverige under julhelgen. Årets storm som jag inte har sett något namn på drbbade Väderöarna och Nordkoster med höga vindhastigheter. Väderöarna som är en tidigare bebodd skärgård i Tanums kommun väster om Fjällbacka uppmätte medelvind på 29,5 m/s och vindbyar på 37,6 m/s.

Uppe i norr blev det en kall nyårsnatt, i Stockholm föll regnet och i Göteborgsområdet lade sig några cm blöt nysnö som sedan regnade bort. Kallast var det i i Kvikkjokk Årenjarka med -30,5 gr, Nikkaluokta -29,8 gr, Vittangi -26,6 gr, Gällivare -25,1 gr, Rensjön -24,7 gr, Karesuando och Naimakka -24,2 grader.

Det har fallit stora mängder nysnö i slutet på december så det finns gott om snö nu. Några snödjup länet runt idag på morgonen: Katterjåkk 67 cm, I Kirunaområdet, Esrange 79 cm, Jukkasjärvi 71 cm och Vittangi 67 cm. Kvikkjokk Årenjarka 87 cm, Jäkkvik 94 cm, Arjeplog Myrheden 64 cm, Kangos 88 cm, Saittarova 86 cm, Sadjem 83 cm, Markusvinsa 75 cm, Jokkmokk 99 cm, Murjek 80 cm, Kypäsjärvi 72 cm, Brännberg 85 cm, Haparanda 49 cm och Piteå 39 cm. Källa SMHI.

snö i Hyssna

Vackert vitt i Hyssna sydost om Göteborg ovan och gott om snö i Råneå nedan.

snö i Råneå

Tvära kast

Det blev tvära kast i vädret under senaste dygnet. Natten till idag var det -29,8 grader i Vittangi. Nu i kväll är det kallast i Kvikkjokk Årenjarka med -13,2 grader samtidigt som Nikkaluokta har +6,6 grasder, så det är stora temperaturvariationer i fjällen. 

I Råneå vid 22 tiden var det -3,9 grader och tidigare under kväller kom det underkylt regna som frös till is på vägbanerna. Länstrafikens hemsida slutade att fungera och ligger fortfarande nere. Linjerna mellen Luleå - Piteå ställdes in och Luleå - Boden ställdes också in. Om dem trafiken har återupptagit har jag ingen information om. LLT ställde in all busstrafik klockan 20:30 och startade upp igen efter klockan 22 så nu ska den funger ut till Luleås stadsdelar.

Snöovädret i korthet

En kort summering från torsdag morgon klockan 07 till fredag kväll klockan 19.

Piteå har fått 25,8 mm nederbörd på 24 timmar vilket motsvara 25-30 cm nysnö. Största snödjupen i länet i morse hade Katterjokk 75 cm, Jäkkvik 72 cm, Jokkmokk 67 cm. Mesta nederbörden under dagen 11,1 mm har Nikkaluokta fått.

Under natten uppmätte Karesuando -20,9 grader som lägsta temperaturen i länet.

Fram till i morse hade Ritsem haft 21,4 m/s i medelvind och vindbyar på 34,1 m/s, Storön hade medelvind på 20,0 m/s och vindbyar på 25,6 m/s. Under dagen i dag har Storön haft medelvind på 18;4 m/s och vindbyar på 22,0 m/s. Ute på Rödkallen har det varit medelvind på 16 m/s idag. Källa: SMHI

Mer snö är på ingående under helgen

älven

Namn: Sivert Mässing  Bor: i Råneå Jobbar: Har varit tillsyningsman för SMHI:s strålningsstation i Luleå fram till sista december 2017. Under många år jobbade jag på Kallax väder på F21. Övrigt: Pensionär, sekreterare  på Flygmuseet F 21 på Kallax och fritidspolitiker (MP) i Region Norrbottens Allmänna beredning. Ledamot i fritidsnämnden, ersättare kommunala pensionärsrådet samt fullmäktigeledamot i Luleå kommun.

TILL TOPPEN AV SIDAN