Sivert Mässing

Siverts väderblogg

Jag bloggar om väder, solligan, vädertjänsten, klimatet, miljön, en och annan händelse från livet på landet, Flygmuseet i Luleå och så gör jag historiska tillbakablickar inom Försvarets vädertjänst och Flygvapnet. Jag skriver oftast bara en gång i veckan och då sent på torsdagarna eller på fredagarna. Hittar jag något intressant (o)väder eller nytt väderrekord lägger jag genast ut det här i bloggen eller som nyhetslänk via webbredaktionen. Länkar i blogginäggen är utskrivna i blå fetstil. Aktuella trafik- nöjes- väder- och klimatlänkar finns här i ett eget blogginläggUppdaterad 10 maj 2016.

Luleå Airport

Planerna på att anlägga ett l flygfält i Luleås närhet har kommit och gått och kan spåras till 1920-talet. Bodens fästning stod klar 1914 och redan tidigt hade man planer på en flygavdelning i fästningen för fränts artilleriledning och det var därför naturligt att flygavdelningen förlades till Boden. De första flygplanen anlände 1916 och användes för spaningsflygningar längs gränsen och spaningsfotografering med handkamera. Flygningarna var underställd kommendanten i Boden. Senare kom även ambulansflyget till Boden 1923.

Flygvapnet bildades 1926 och den nordligaste flygkåren F 4 på Frösön fick uppgiften armésamverkan och skulle innehålla jakt- och spaningsavdelningar. Med 1936 års försvarsbeslut utökades flygkårerna till sju Flygflottiljer som renodlades till bomb- jakt- eller spaningsflottiljer. För övre Norrland fanns planer på en flygbaskär. I september 1939 fick chefen för F 3 spaningsgrupp i Boden uppdraget att rekognosera ytterligare tre krigsflygfält med en minsta storlek på 1000 X 1000 meter. På en bifogad karta fanns då Kallaxheden östra respektive västra som rekognoserade som flygfält.

Redan på 1920-talet hade stadsfullmäktige i Luleå i likhet med andra städer i landet i en skrivelse från Svenska Lufttrafik AB uppmanats att anordna en landningsplats för flygplan i anslutning till samhället. Detta resulterade inte i något beslut utan efter ett antal remissinstanser förvinner ärendet. Nästa gång flygplatsfrågan tas upp var i början på 1925. Det då nystartade AB Aerotransport (ABA) kontaktade Luleå med önskemål om en flygplats i Luleå för en planerad ”reguljär lufttrafik å städerna i övre Norrland”. Även det ärendet avslutades utan att det tas något beslut om en flygplats.

År 1934 gjorde den ideella föreningen Svenska luftfartsförbundet som verkade för flygets främjande en undersökning längs norrlandskusten, för att finna lämpliga platser för anläggande av flygfält. Undersökningarna leddes av Översten Gabriel Hedgren och resulterad i för Luleås del i ett förslag på lämplig plats belägen 500 meter öster om Notvikens station. Luleå stads ledande män utförde själva samma år en egen undersökning och kom fram till att den bästa platsen enlig deras syn var på en udde i Hertsöfjärden. Där sluttar de civila spåren om en lämplig plats att anlägga Luleås flygplats.

Kallaxheden var fortfarande militärledningens huvudspår efter rekognoseringen 1938 där anläggande av ett krigsflygfält. Kallaxheden västra föll på att man inte kom överens med markägarna om ett pris på marken och skogen. Man stod så långt ifrån varandra så det var otänkbart att komma till en förlikning.

Kallaxheden östra, fält 20. Luleå stad hade i slutet på 1600-talet köpt ett område på Kallaxheden av dåvarande laxfiskeägarna. Luleå Stadsfullmäktige beslutade i mars 1939 att upplåta till Kungl Maj:t och Kronan ett område om ca 100 hektar beläget å stadsägan nr 900. Nyttjanderätten var avgiftsfri och skulle vara så länge som området användes som övningsplats, dock högst under 50 år räknat från tillträdesdagen den 1 juli 1939. I början på juni 1939 drabbades Kallaxheden av två skogsbränder tätt efter varandra.

Kronan skulle ha rätt att efter samråd med drätselkammaren dra väg över staden tillhörig mark från allmän landsväg Luleå - Kallax till området och från området till Lulefjärden och där anlägga en brygga. Staden skulle överlämna området fritt från växande träd samt ris och grenar, medan Kronan själv skulle ta bort stubbarna.

Senare utfördes en beräkning för ett provisoriskt iordningställande av flygfältet utfört av ett flygfälts- kompani. De arbeten som skulle göras var röjning, stubbrytning, sprängning och bortforsling av jordsten, utfyllnad av håligheter ytjustering och eventuellt påfyllning av bindjord. Det ingick även ytförstärkning av 2 000 meter väg. Man beräknade att tre rullbanor om 1 000 X 100 meter skulle anläggas. Arbetena skulle färdigställas på fyra veckor och hela fältytan på sex till sju veckor. Chefen Flygvapnet utfärdade efter detta en ny uppgift för flygfältskompaniet. Det innebar att man skulle förläggas till eller i närheten av Luleå med uppgift att i första hand iordningsställa ett Flygfält på Kallaxheden östra.

Arbetet med Fält 20 påbörjades i september 1939 och i augusti året därpå var det klart. Fältet var omkring en kilometer i fyrkant och hade fyra banor på respektive 750 meter, 680 meter, 680 meter, 680 meter långa och 30 meter breda. Banorna hade under våren 1940 belagts med tjärbetong av Bergdahl och Höckert. Idag finns det spår från det ursprungliga fältet, men dagen rullbana är 3 350 meter lång och 40 meter bredd. Detta innebär att Luleå har en 50 meter längre rullbana än längsta banan på Arlanda.

Utöver banorna fanns tre 200 meter långa inflygningsgator röjda. Intill fanns även ett barackläger som låg i skogen söder om bansystemet. Baracken som är en del av Flygmuseet där flygsimulatorn är inrymd är en barack från det baracklägret. Den första landningen (utan tillstånd) på Kallaxfältet utfördes den 11 december 1939 av ambulansplan nr 6 (Junkers W 34 Trp 2A) som var baserat i Boden. Skriftväxlingen efter det tilltaget finns dokumenterad på Flygmuseet och återges i avsnittet om ambulansflyget i Boden. Landningen och den omedelbara starten gjordes på den ost- västliga banan utan några flygtekniska problem men väl byråkratiska som sagt.

I samband med svedjebränning och skogsbränderna i juni 1939 hade stora delar av den skogbevuxna heden brunnit ner och sanden blottats. Det här innebar att fältet och lägerområdet utsattes för omfattande sanddrift vilket orsakade problem för de som bodde och verkade där. Sanden orsakade även problem för flygplanen som med propellrarna drog upp sandmoln som sedan sögs in i motorerna med skador som följd. Sanden fastnade även på infettade roderlinor vilket både förorsakade tillbud och merarbete.

Fält 20 på östra Kallaxheden har genom åren utvecklats till en av Sveriges större flygplatser och är flyghistorisk på många sätt, inte bara att den har Sveriges längsta rullbana. Det svenska inrikesflygets trafik på Kallaxheden började redan den 11 september 1944 då ABA:s DC-3 Falken efter premiärflygning landade på Kallaxfältet. Fält 20 östra Kallaxheden blev därmed den första militära flygplatsen i landet som öppnades för civil flygtrafik.

Chefen F 21 är fälthållare än idag för både militärt och civilt flyg, det är på F 21 både flygplatschefen och flygtrafikledningen har sina arbetsplatser. Det passerar över en miljon flygpassagerare per år och stora mängder post och gods passerar flygplatsen till och från södra Sverige varje år.

Läs mer här

Och här

Rekordvarm och stormig december

Stormen Helga. Fredagen den 4 december drog stormen Helga in över Götaland. De kraftigaste vindarna uppmättes främst i norra Götaland och sydligaste Svealand, västlig storm uppmättes utmed Bohuskusten. Allra mest blåste det vid Måseskär med 29,3 m/s i medelvind, även Pålgrunden i Vänern med 25,8 m/s och något senare även Landsort med 24,7 m/s noterade storm i medelvind. I byvindarna uppmättes orkanstyrka vid kuststationerna, med 32,1 m/s vid Kettstaka i södra Närke och 27,0 m/s i Floda i Södermanland vilket var de högsta värdena på byvinden för inlandsstationerna.

Blåsten efter Helga hann knappt bedarra innan nästa oväder döpt till Synne drog in på en något nordligare bana. Utmed Bohuskusten blåste det åter kraftigt, med byvindar över 30 m/s på Väderöarna. Även dygnen den 6, och den 7 blev allmänt blåsigta, men till skillnad mot ovädret Helga kom det nu större nederbördsmängder. I delar av nordvästra Götaland uppmättes 50-60 mm under den 5-6 varvid mindre och medelstora vattendrag svämmade över där. Toppnoteringen som uppmättes på morgonen den 6 var 63 mm i Mollsjönäs, strax norr om Göteborg, följt av ett antal värden på drygt 40 mm vid olika stationer i Halland, Västergötland och Dalsland. Regnandet fortsatte den 6 med allmänt 10-20 mm i det drabbade området. Borås och Marks kommun drabbades av stora nederbördsmängder och översvämningar. Träd föll och strömavbrott drabbade tusentals hushåll, tåg ställdes in på Sträckarna Stockholm – Göteborg. Stockholm–Karlstad/Oslo. Karlstad–Göteborg och Stockholm–Nyköping.

Det blev även rekordhöga temperaturer den 6 december. Gävle noterade 12,1 grader som blev ett nytt norrländskt värmerekord för december månad. Förutom Gävle noterade även Örskär, Harstena och Östmark nya stationsdecemberrekord. Ett antal andra stationer noterade de högsta decembertemperaturerna sedan 1953 eller 2006. I vissa fall tangerades tidigare rekor som i Stockholm med en mycket långa mätserie. Där uppmättes 12,1 grader som var bara en tiondels grad från decemberrekordet från 1953.

Stormen Staffan anlände till Sverige under Juldagen och lämnade landet till Annandagen. Det uppmättes storm (medelvind på minst 24,5 m/s) vid några stationer i Lapplandsfjällen och snudd på storm i Jämtlandsfjällen där Flatruet fick 24,4 m/s som mest och vid Bohuskusten där Väderöarna noterade 23,5 m/s som mest. Det blåste som värst natten 25 till 26 december men vinden var byig och de allra värsta vindstötarna var långt över stormstyrka. Några exempel på de högst uppmätta vindbyarna är: Stekenjokk 42 m/s, Stora Sjöfallet 35,8 m/s, Bjuröklubb 30,2 m/s, Klövsjöhöjden Jämtland 30,4 m/s, Söderarm Roslagen 28,1 m/s, Väderöarna Bohuslän 31,0 m/s, Måseskär Bohuslän 32,9 och Pålgrunden Vänern 25,7 m/s. Källa: SMHI

vatten1

vatten2

Foton från Marks kommun efter Helga och Synne

Stormen Staffan

Stormen Staffan anlände till Sverige under Juldagen och hade lämnat landet till Annandagen. I Sverige uppmättes storm med medelvind på minst 24,5 m/s vid några stationer i Lapplandsfjällen. I Jämtlandsfjällen var det snudd på storm där Flatruet fick 24,4 m/s som mest och vid Bohuskusten uppmättes 23,5 m/s som mest på Väderöarn. Vinden var byig och de allra värsta vindstötarna var långt över stormstyrka och som väl var blåste det som värst under natten 25 till 26 december.

De två högsta vindbyarna som uppmättes var: Stekenjokk 42 m/s klockan 20:00, Stora Sjöfallet 35,8 m/s kl. 00:00 och Bjuröklubb 30,2 m/s kl. 03:00. SMHI har inte noterat några större nederbördsmängder i samband med ovädret och temperaturerna var som tidigare under december höga för årstiden, men bakom ovädret började det dra ner lite kallare luft över landet.

Annandagens högsta temperatur i länet, 3,5 plusgrader uppmättes i Piteå. Nattens lägsta temperatur i länet -17.1 grader uppmättes i Latnivaara.

För den historiskt intresserade kan det vara värt att påminna om en annan julstorm som drabbade landet för lite mer än 110 år sedan.

Läs mer här

Ni som missade Viktor Rydbergs tomtesaga på julafton klicka här

 solnedgång

Annandagen bjöd på en vacker solnedgång över älven

Snötillgången i länet inför julhelgen

Snötillgången i länet 23 december inför julhelgen: Dundret 65 cm i terrängen och 50 cm i nedfarterna, Kåbdalis uppgift saknas, Storklinten 30 cm i terrängen och 60 cm i nedfarterna, Hemavan Tärnaby 61 cm i terrängen och 50 cm i nedfarterna.

Övriga snödjup i länet: Katterjåkk 73 cm, Kiruna Esrange 40 cm, Jäkkvik 56 cm, Arjeplog Myrheden 37 cm, Kangos 70 cm, Saittarova 62 cm, Sadjem 56 cm, Markusvinsa 55 cm, Jokkmokk 48 cm, Murjek 49 cm, Talljärv 56 cm, Kypäsjärvi 40 cm, Klöverträsk 27 cm, Brännberg 30 cm, Kalix 18 cm, Luleå Bergnäset 12 cm (18 dec), och Piteå 9 cm. Källa: SMHI

November månads medeltemperatur globalt för 2015 var den högsta för november sedan mätningarna startade för 136-år sedan med 0,97 grader över medeltemperaturen under 1900-talet. Detta var den högsta novembertemperaturen under åren 1880-2015 och slår det tidigare rekordet från 2013 med 0,15 grader.

nov

Här kommer du till NASA:s temperaturanalysanimering

De första 11 månaderna under 2015 var den varmaste motsvarande period sedan 1880 med 0,87 grader över genomsnittet under 1900-talet. Nio av de elva första månaderna under 2015 har varit rekordvarma för respektive månad, medan januari var näst varmaste för januari och april tredje varmaste.

varmt

Koldioxidkoncentrationen i atmosfären har aldrig varit så här hög någon gång

co2

Havsisens utsträckning i Arktisk under november 2015 var 8,3 procent under genomsnittet för åren 1981-2010. Detta var den sjätte minsta novemberutsträckning sedan mätningarna började 1979, enligt analys av National Snow and Ice Data Center med hjälp av data från NOAA och NASA.

God Jul!

tomte

Varm och blöt November i Norrbotten

Det blir en kort månadsammanställning för november eftersom jag fortfarande har gipset kvar som gör att jag är väldigt mycket ofrivilligt vänsterhänt en vecka till.

Årets november blev en i raden av många varma novembermånader på 2000-talet, men inte fullt så extrem som november 2000 eller 2011, som är de två år som dominerar i rekordtabellerna. Det är bara att vänja sig vid att vi har en pågående klimatförändring, så medelvärdena från referensårens 1961–1990 som används börjar kännas mer som att de är onormala.

I början av november fanns snö bara i Norrbottensfjällen, i slutet av månaden fanns snö i stora delar av Norrland och i norra Svealand. Det föll även snö längre söderut i landet, men snötäcket där blev inte långvarigt. Över lag fanns det mindre snö än normalt i landet, förutom i nordöstra delen av länet som hade mer snö än normalt. Största snödjupet i länet 50 cm uppmättes den 20 november i Kangos.

Även om det blev tillfälligt kallt den 20-23 som medförde en aning tunn is i vikarna i längs Norrbottenskusten låg övriga Bottenviken som helhet fortfarande öppen vid slutet av månaden. Den 23 noterades månadens lägsta temperatur i landet med -28,9 grader i Nedre Soppero. Piteå och Luleå var varmast i länet med 11,4 grader den 2 november.

Den 27 gav ett intensivt lågtryck nära Lofoten storm i fjällen. Vid Stekenjokk var det till och med full orkan med en medelvind på 36 m/s. Vid Tarfala registrerades vindbyar på 52 m/s.

Haparanda med startår 1859 slog sitt gamla novemberrekord från 1877 på 118,5 mm nederbörd med ett nytt rekord 2015 på 130,6 mm, normal får Haparanda 53 mm under november.

Kiruna: Månadsmedeltemperaturen blev -5,5 grader mot normalt -9,4 grader. Kallast var det den 22 med -14,5 grader. Varmaste dagen var den 1 med 6,7 grader. Det föll 61 mm nederbörd mot normalt 44 mm. Kiruna fick 15 soltimmar mot normalt 18 timmar.

Luleå: Månadsmedeltemperaturen blev 1,3 grader mot normalt -4,0 grader. Kallast var det den 23 med -16,2 grader. Varmaste dagen var den 2 med 11,4 grader. Det föll 104 mm nederbörd under månaden mot normalt 52 mm. Luleå fick 25 soltimmar mot normalt 34 timmar.

Mest sol i landet under månaden fick Borlänge med 78 soltimmar.

Den 29 rörde sig stormen Gorm in över södra Sverige. I samband med den var det mycket kraftiga vindar som vred från syd till väst över södra Sverige. Vid Hallands Väderö registrerades en medelhastighet på 29,5 m/s och byvindar på 39,8 m/s. havsvattnet pressades in mot kusten och nivån steg snabbt längst hela västkusten med vattenstånd 1 – 1,5 meter över normalt.

Det finns lokala uppgifter om att vattenståndet steg betydligt högre än så i de inre delarna av Laholmsbukten och Skälderviken. Sjöfartsverkets station i Halmstad registrerade 235 cm över normalt vattenstånd. Från Ängelholms kommun rapporterades om att man på deras skyddsvall strax innanför småbåtshamnen i Rönne å mätte upp vattenståndet till 255 cm över normalt. Det råder dock viss osäkerhet kring ovanstående två mätningar enligt SMHI. Bojen vid Väderöarna registrerade månadens högsta våghöjd till 4,7 meter.

varmt

Det var många milda dygn under november, vilket gav en medeltemperatur gott och väl över den normala i hela Sverige. Det största temperaturöverskottet fick Norrbotten med ett överskott på över 5 grader. Källa: SMHI

SMHI:s rapport om framtidens klimat i Norrbottens län

En El Niño i Stilla havet ger ett rekordvarmt 2015

Det rådde en fortsatt en väl utvecklad El Niño i Stilla havet under oktober. Flera mycket kraftiga tropiska cykloner bildades under månaden, bland annat den hittills kraftigaste över östra Stilla havet och den näst kraftigaste i Arabiska havet. Franska Rivieran drabbades av häftiga skyfall i början av månaden. El Niño-relaterade effekter har inträffat runt om i världen i flera månader redan, och kommer att fortsätta under flera månader till efter de varmaste temperaturförekomsterna i tropiska Stilla havet.

stilla havet

Den globala medeltemperaturen blev den högsta för oktober under de 136 år som NOAA fört statistik med 0,98 grader över genomsnitt på 14,0 grader, där NOAA använder hela 1900-talet som referensperiod. Det blå området söder om Grönland oroar och förbryllar forskarna. En trolig orsak kan vara att Golfströmmen har blivit trögare och inte tillför lika mycket värme som tidigare. Du kan läsa mer om Golfströmmen här.

okt

De första 10 månaderna av 2015 (jan-okt) blev den varmaste motsvarande period sedan mätningarna startade år 1880 med 0,86 grader över genomsnitt. Detta överträffar det tidigare rekordet från 2014 med 0,12 grader.

jan okt

I de västra delarna av Nordamerika var det mycket vatmt under oktober. Där hade man på sina håll temperaturöverskott på omkring fem grader. Delstaten Washington i nordvästra USA hade sin allra varmaste oktober hittills.

Stora delar av Nordafrika hade en oktobermånad som var 2-4 grader varmare än normalt. Liknande förhållanden rådde i Sydafrika. I synnerhet den 27 avlästes mycket höga temperaturer där. I Vioolsdrif i nordvästra Sydafrika steg temperaturen till 46,9 grader. Stationen Vredendal rapporterade samma dag hela 48,4 grader, vilket efter en inledande tveksamhet senare verifierades av den sydafrikanska vädertjänsten.

I Australien var årets oktober den hittills varmaste. Det handlade dessutom om de största temperaturavvikelserna för någon månad överhuvudtaget. Nederbörden var precis som i september i allmänhet mindre eller mycket mindre än normalt i större delen av Australien, inte minst inledningen av oktober var ovanligt varm. Till exempel hade Melbourne 35,8 grader den 6. Aldrig tidigare har man där uppmätt över 35 grader så tidigt på säsongen. Den högsta temperaturen rapporterades från Port Hedland i västra Australien med 44,6 grader den 25, och den lägsta hade Liawenee på Tasmanien med -6,4 grader den 17.

Nya Zeeland hade också en varm oktober men inte i samma omfattning som Australien. Större delen av landet hade torrt, men södra delen av Sydön fick mer nederbörd än normalt. Där föll 291 mm i Milford Sound den 16. Det var den tredje största dygnsmängden i oktober på denna regnrika station som uppmätts sedan mätningarna startade för 85 år sedan.

is

I stora delar av Arktis var det 2-4 grader varmare än normalt under oktober. På bland annat Franz Josefs land i den ryska delen av Arktis uppgick temperaturöverskotten till cirka 7 grader. Havsisen växte till ordentligt under månaden, men eftersom istillväxten startade från en mycket låg nivå, så var havsisutbredningen under hela månaden mycket under den normala. Oktober månads isutbredning för åren 1979-2015 visar en minskning av havsisen med 6,9 % per årtionde enligt statistik från National Snow and Ice Data Center

diagram

Trots det i allmänhet rätt milda vädret i Arktis uppmättes vid ett par tillfällen för årstiden mycket låga temperaturer på inre Grönland. Vid stationen Geosummit sjönk temperaturen till -60,0 grader den 24.
Aulavik på Banksön i Canada uppmätte -35,0 grader den 30.
Som kontrast kan nämnas att Narsarsuaq på sydligaste Grönland rapporterade +12,6 grader den 11 oktober. Källor: NOAA och SMHI

Oktobervädret här hemma hittar du här

Haparandas nederbördsrekord under november kan du läsa om i föregående blogginlägg.

SMHI:s rapport om framtidens klimat i Norrbottens län

Namn: Sivert Mässing  Bor: i Råneå Jobbar: Har varit tillsyningsman för SMHI:s strålningsstation i Luleå fram till sista december 2017. Under många år jobbade jag på Kallax väder på F21. Övrigt: Pensionär, sekreterare  på Flygmuseet F 21 på Kallax och fritidspolitiker (MP) i Region Norrbottens Allmänna beredning. Ledamot i fritidsnämnden, ersättare kommunala pensionärsrådet samt fullmäktigeledamot i Luleå kommun.

TILL TOPPEN AV SIDAN