Skidbloggen

De norrbottniska landslagstjärnorna är många i längdåkning, skidskytte, alpint och skidorientering och deras framfart speglar vi här på Skidbloggen. Jag som följer skidessen extra noga heter Håkan Svensson, och har med penna i hand stått längs skidspåren i fem decennier. Jag kommer att följa OS och VM, världscuptävlingar och allt där emellan på längdsidan, men även rapportera och reflektera över länsåkare i andra sporter med skidor på fötterna. Tipsa gärna eller kom med synpunkter. Då mejlar ni till hakan.svensson@kuriren.com.

Nu stiger OS-tempen

Luleå I morgon smäller det, och det börjar redan pirra i magen inför OS-omröstningen i Lausanne. Det handlar om kampen om vinter-OS 2026, och jag har tidigare här på Skidbloggen torgfört min önskan att Sverige äntligen ska få arrangera ett vinter-OS.

Nu är avgörandet nära och jag håller tummarna. Stenhårt.

Sverige har en god plan för att övertyga de närmare 90 delegaterna som får rösta i Internationella Olympiska kommittén, IOK.

Men det garanterat starkaste argumentet är det faktum att ett av världens framgångsrikaste vintersportländer aldrig fått chansen att arrangera ett vinter-OS.

Så ska det inte vara.

Det känns galet, och jag har länge retat mig på detta faktum. Betänk att exempelvis både Italien (Cortina och Turin) och Norge ( Oslo och Lillehammer) har arrangerat OS två gånger. Jag tycker också att delegater världen över även borde ha funderat över detta märkliga förhållande.

Jag är dessutom övertygad att Sverige kan genomföra ett OS-arrangemang som styr in kolossen OS in på nya enklare vägar , och som dämpar kostnaderna rejält. IOK har också i olika sammanhang uttalat att tiden nu är inne för enklare OS där man nyttjar befintliga arenor, gör klimatmässigt hållbara arrangemang, och har en ekonomisk budget inom rimliga gränser. Det borde också IOK-delegaterna visa när man trycker på röstknappen i morgon. I mina ögon är det italienska konceptet ett mera traditionellt val av arrangör, jämfört med det svenska konceptet.

Det snackas om att det är nu eller aldrig för Sverige, och jag är faktiskt böjd att hålla med. Sverige har starka namn nu som kan föra fram de svenska argumenten för att få arrangera vinter-OS, och efter årets omröstning dröjer det mycket länge innan det är Europas tur igen att få bli OS-värdar.

Jag känner att Sverige, Stockholm-Åre, har en god chans vid denna omröstning mot enda kvarvarande motståndaren italienska, Milano/Cortina.

Italienarna är nog favoriter, och varit det en tid.  Men Sverige kan med starka presentationer under dagen i morgon trots allt stå som vinnare när valet förkunnas klockan 18.00 i morgonkväll.

Min känsla är också att det myckna snacket om mygel och mutor i samband med många OS-omröstningar numera inte känns lika aktuellt. Men där kan jag mycket väl ha fel, och det är förstås sorgligt om inte kampen om OS-arrangemanget kan avgöras efter rent spel.

Blågult har försökt få vinter-OS vid sex tillfällen, och dessutom sommar-OS en gång, men förlorat omröstningarna. Närmast att få OS var Sverige och Östersund inför 1994 då norska Lillehammer vann med bara sex rösters marginal.

Nu väntar två viktiga presentationer i morgon då Sverige med de tunga IOK-namnen Gunilla Lindberg och Stefan Holm i spetsen och med stöd av både statsministern och kronprinsessan samt några av våra främsta idrottsprofiler ska torgföra det svenska konceptet. IOK har 95 medlemmar, men Sveriges två representanter får inte rösta och inte heller Italiens tre.  Ytterligare tre ledamöter är också avstängda, och vanligtvis röstar inte heller IOK-basen Thomas Bach. Det betyder att det land som samlar minst 44 röster får arrangera OS och Paralympics 2026.

Hur är då stödet för ett OS-arrangemang hos det svenska folket..?

Ja, det har gått upp och ner, men just nu verkar det finnas en övervikt för de som vill ha ett svenskt OS, vilket känns bra.

Jag tror också att oron för att ett svenskt OS ska bli en chock för de svenska skattebetalarna är överdriven. Trots allt är det så att spelen framförallt finansieras av IOK genom sponsorer och tv-intäkter, samt näringslivet.

Jag tror att ett svenskt vinter-OS kan bli en sporre och ett lyft för företagande i hela landet samt något för Sverige att samla sig kring de kommande sju åren. Det behövs, och känns viktigt i dagens samhälle, tycker jag.

Skulle det ändå sluta med en ny omröstningsmotgång för Sverige så rasar inte tillvaron för den sakens skull.

Men jag tycker det vore tråkigt för Idrotts-Sverige, om inte landet för första gången får chansen att stå i fokus inom världsidrotten.

Håkan Svensson

Spännande och intressant

Piteå Unga Svensbytjejen Elvira Öberg, Piteå Skidskytte, var överraskningen när damernas stafettlag presenterades på fredagen. Hon tar den fjärde platsen efter sin fina framfart i spåret under världscupveckan, vilket känns så spännande och långt tiidgare än väntat i hennes karriär.

Så här kommer damlaget i stafetten att formeras: Linn Persson tar hand om startsträckan, precis som i mixstafetten, och följs av Elvira Öberg och Mona Brorsson på andra och tredje - och så Hanna Öberg som ett segervapen på slutsträckan.

Ett otroligt intressant och spännande lag med två Piteåtjejer och systrar.

Chefstränaren Johannes Lukas kommenterar för sin del valet av Elvira Öberg så här:

- Hon har gjort fina prestationer här i Östersund. Visst är det ny situation, men vi tror absolut på henne. Hon har visat att hon klarar att hantera trycket, både från media och i tävlingssituationen.

Elvira tycker själv att det ska bli superroligt att tävla tillsammans med de andra tjejerna.

- Man har ju tittat på dom i många stafetter tidigare och det är verkligen ett riktigt bra lag. Men jag har ändå åkt några stafettter tidigare, bland annat i Junior-VM, och har bra erfarenheter därifrån.

Linn Persson gillar att köra startsträckan, inte minst för att man får dra igång rutinerna direkt och tycker inte att det känns allför stressat i början när alla ska iväg samtidigt.

- Det gäller att våga ta plats i starten och det brukar fungera bra.

Den här gången får Mona Brorsson ta hand om den tredje sträckan och Johannes Lukas kallar henne för allround:

- Det känns bra. Sträcka två och tre är kanske favvosträckorna också, så det känns helt rätt för mig. säger Mona själv och ser nöjd ut.

Precis som i OS och VM är det Hanna Öberg som avslutar stafetten:

- Det är kul att köra slutsträckan, jag trivs bra där. säger Hanna Öberg som senast blev tia i distansloppet,

Det blir Torstein Stenersen som får ta hand om startsträckan i herrarnas stafett. Så här säger Johannes Lukas om valet:

- Torstein gjorde en riktigt bra sprint i söndags. Han är också en duktig stafettåkare och stabil på vallen.

Torsten själv verkade lugn på presskonferensen:

- Jag ska göra som jag brukar, jag vet att jag kan skjuta bra.

Både Jesper Nelin, Piteå Skidskytte och Martin Ponsiluoma på andra och tredje sträckan gillar att köra stafett och ser mycket fram emot morgondagens tävling.

Det gör även Sebastian Samuelsson som tycker att det är jättekul att köra slutsträckan.

- Det är fantastiskt att få tävla i lag och få chansen att avgöra. Jag blir triggad av det.

Landslagschefen Anders Byström säger att det inte var helt lätt att ta ut lagen med den fantastiska konkurrensen som finns och avslutar:

- Vi har stora förhoppningar inför helgen och tror att vi kan prestera bra. Jag hoppas på folkfest, för det är verkligen viktigt med stödet från läktarna.

Herrarnas stafett startar i morgon medan damerna stafett avrundar världscupveckan på söndag..

x x x

Glädjande och intressant i längdsammanhang i dag var att  Sofia Henriksson och Viktor Brännmark, Piteå Elit båda visade styrka och blev trea vid Volkswagen Cup i Idre,

Länskvartett i norska spår

Piteå

Fyra norrbottniska åkare finns med i den svenska truppen till världscupen i norska Lillehammer till helgen. Det är är damessen Charlotte Kalla Jonna Sundling, Emma Ribom samt klubbkompisen Björn Sandström. PIteå elit.

Däremot avstår länets succéman Johan Häggström och väljer att ta en tävlingsfri helg för att komma ännu starkare tilll kommande världscuptävlingar.

Att Johan Häggström avstår helgen i Lillehammer, där det inte avgörs någon sprint, kunde för övrigt värderade kollegan Simon Jakobsson avslöja redan i går i sin förnämliga rapportering från premiären i Ruka.

Svenska Skidförbundet har tagit ut sex damer och sex herrar i det svenska landslaget på världscupen i Lillehammer den 7–8 december.

Världscuppremiären i Ruka kan summeras som en bra laginsats av det svenska landslaget.
– Killarna som helhet tog ett stort steg framåt jämfört med ifjol. Hela fem åkare tog topp tioplaceringar i helgens premiär – Calle Halfvarsson, Johan Häggström, Oskar Svensson och Teodor Peterson i sprint,  samt Jens Burman med sin sjätte bästa åktid i jaktstarten och Calle Halfvarsson, som blev nia i totalen av minitouren, summerar herrtränare Mattias Nilsson i ett pressmeddelande.

Damtränare Magnus Ingesson, Piteå, är inne på samma linje vad gäller damerna.
– Åtta av våra tio åkare i Ruka placerade sig bland de 26 bästa i touren. Flera av våra yngre åkare presterade bra och tog steg framåt.

Frida Karlsson har haft förkylningskänningar och avstår Lillehammer. Hon ersätts av Emma Ribom, Piteå Elit. Även IFK Umeås Moa Lundgren, från utvecklingslaget Team Svenska Spel, åkte bra och får efter sin 19:e plats i totalen en ny chans i Lillehammer nästa helg.

Det får även klubbkamraten Elina Rönnlund, som blev 22:a i totalen, samt Piteå elits Björn Sandström, som blev 26:a. De har båda ingått i Team Bauhaus under försäsongen.

Världscupshelgen i Lillehammer består av distanslopp, med skiathlon och säsongens första stafett. Programmet gör att flera rena sprintåkare, som exempelvis Teodor Peterson från Sågmyra SK, stannar hemma. Detsamma gör ett flertal åkare som satsar på både sprint och distans.
– Det väntar ett intensivt tävlingsprogram för sprintåkarna och därför väljer även åkare som Johan Häggström och Oskar Svensson att ta en tävlingsfri helg för att sikta in sig på kommande tävlingar, säger Mattias Nilsson.

Samma sak gör Stina Nilsson från IFK Mora.
– Stina hade redan i förväg planerat att välja bort Lillehammer för att få in mer träning och komma förberedd till tävlingarna längre fram, där bland annat Tour de Ski närmar sig, berättar Magnus Ingesson.

Piteås Jonna Sundling däremot väljer att åka till Lillehammer.
– Jonna har åkt bra på de längre loppen i både Gällivare och Ruka och vill fortsätta få till fler distanslopp. Däremot åker hon hem efter lördagens skiathlon och är alltså inte aktuell i stafettlaget, säger Magnus Ingesson.

I herrtruppen dyker två åkare upp som inte var med i Ruka.
Daniel Richardsson, Hudiksvalls IF och Filip Danielsson, SK Bore, plockas in efter fina insatser i premiären i Gällivare där Danne blev trea och näst bäste svensk i 15 kilometer klassiskt och Filip femma i samma lopp.

Längdlandslaget till världscupen i Lillehammer, Norge, 7–8 december ser ut så här:

Damer
Charlotte Kalla, Piteå elit, Emma Ribom, Piteå Elit,, Moa Lundgren, IFK Umeå, Elina Rönnlund, IFK Umeå, Evelina Settlin, Hudiksvalls IF, Jonna Sundling, Piteå elit.

Herrar
Jens Burman, Åsarna IK, Filip Danielsson, SK Bore, Axel Ekström, IFK Mora SK, Calle Halfvarsson, Sågmyra SK, Daniel Richardsson, Hudiksvalls IF, Björn Sandström, Piteå elit.

Tävlingsprogram Lillehammer
lördag 7/12: Skiathlon
söndag 8/12: Stafett

(Uppdaterad text)

Den häftiga syskonkampen

Rosvik Det är sen kväll och jag har suttit i flygplan en stor del av dagen och därmed missat merparten av rapporteringen från världscupevenemangen i Östersund ( skidskytte) och Ruka ( längdvärldscupen). Jag nöjer mig därmed med att i korthet plocka ut ett par guldkorn som jag snappat upp.

Jag börjar med den fascinerande syskonkampen på världsnivå mellan syskonen Öberg från Svensbyn, olympia och världsmästarinnan Hanna Öberg och hennes 20-åriga lillasyster Elvira Öberg, som i dag på allvar presenterat sig på allvar i världscupen. I sin världscupdebut krigade Elvira nämligen länge om segern, men bommade i ståskyttet och då blev istället kampen mot storasyster Hanna grejen för dagen. En fight som hon till slut förlorade med futtiga fyra tiondelar när hon gick in som tolva i sin världscupdebut! Hanna Öberg blev elva.

En häpnadsväckande insats, men faktiskt inte så förvånande för mig som på ganska nära håll här i Norrbotten följt Elviras häftiga utveckling som junior. Det har länge snackats om hennes stora kapacitet och nu när hon fått chansen i världscupen så smäller hon till direkt och visar klass. Det ska bli hur spännande som helst att se fortsättningen av hennes säsong. Helt klart lär även storasyster Hanna få se upp ytterligare någon gång i vinter.

Från Ruka där de svenska damerna som var så framgångsrika förra vintern inte riktigt fått till det som vi hoppats, men ändå skött sig med den äran i något eller några av loppen i minitouren, väljer jag att lägga fokus på Piteååkaren Johan Häggström från Lappträsk som går framåt stadigt och sannolikt redan är klassen bättre än i fjol, då han fick sitt genombrott på landslagsnivå. Han tillhör redan världseliten i sprint, och visar nu också klass i distanslopp. Hans klubbkamrater i Piteå Elit, Jonna Sundling och Emma Ribom har också gjort urstarka lopp i Finland även om inte orken höll hela vägen i dagens avslutande jaktstart i minitouren. Esset Charlotte Kalla har inte hittat toppformen ännu, och dessutom haft till synes dåliga skidor i ett par lopp. Men det är bara att glömma och sikta framåt. Inte minst fram emot Tour de Ski där hon har alla möjligheter att tända till och göra något bra - än en gång.. Totalvinnare som hon är.

Annat trevligt från skidhelgen: Ylva Stålnacke, Kiruna knep världscuppoäng i Killington, USA genom att köra  in som 23:a i slalom. Säkert skönt för skadedrabbade Ylva som körde ur snabbt i premiären i Levi häromsistens.

Håkan Svensson

Skidskyttar räddade äran

Fuengirola Inga topplaceringar för de svenska åkarna i längvärldscupen i Ruka, där som väntat norska Therese Johaug vann överlägset och där hemmafavoriten Iivo Niskanen motsvarade högt ställda förväntningar och vann herrtävlingen över 15 km klassiskt. En teknik som är finländarens specialité.

De svenska skidskyttestjärnorna vek dock inte ner sig utan vann mixedstafetten i världscuppremiären i Östersund, trots lite problem inledningsvis i skyttet för länets storstjärna Hanna Öberg, som tävlade tillsammans med Sebastian Samuelsson.

Vid första skyttet hade Hanna fyra bom och fick en straffrunda och lämnade vallen först som nummer 16. I det läget var det få som trodde på succé, men Hanna får aldrig räknas bort och revanscherade sig snabbt och bäddade på slutet bra för Sebastian Samuelsson som kunde defilera i mål som överlägsen vinnare före darrande tysken Erik Lesser.

Så kul, och en härligt för blågul start på skidskyttevärldscupen. Ska bli spännande att följa de kommande tävlingarna i Östersund.

I Ruka kärvade det rejält för de svenska tjejerna, och ingen åkare kom in bland de tio bästa på 10 km klassiskt vilket jag trodde på i förväg.

Frida Karlsson var stark i början men kroknade och slutade ”bara” på elfte plats, 1,10 efter Johaug. Jonna Sundling, Piteå Elit svarade för en helt okej åkning i ett distanslopp och blev tolva.

Klubbkompisen Charlotte Kalla, hade inte perfekta skidor och slutade 17:e , tolv sekunder efter Frida Karlsson i nysnöföret- Ett mjukt före som Charlotte sällan trivs med och då förstår jag hennes besvikelse.

Det stora glädjeämnet med norrbottniska ögon i dag är nog att Johan Häggström, Piteå Elit går från klarhet till klarhet även som distansåkare. I sprint tillhör han redan världseliten.

Nu slutade Johan som 18:e man på 15 klassiskt och ligger trettonde i totalen inför morgondagens avslutande 15 km fritt i  minitouren. Han är starkare i fristil och helt klart har han goda möjligheter att avancera totalt. Inte minst tack vare att hans självförtroende ökar stadigt. Björn Sandström , Piteå Elit knep också världscuppoäng som 27:a.

Håkan Svensson

Piteås nya superstjärna

Fuengirola Världscuppremiären i finska Ruka visade direkt att de norska superstjärnorna blir att räkna med i vinter, också... Både Johannes Hösflot Kläbo och Maiken Caspersen Falla vann överlägset sina finalrace, och det var magiskt att se Kläbo springa i sista backen. Han är utan tvekan världens snabbaste skidåkare, och mycket talar för att han redan i minitouren i Ruka bäddar för en ny världscuptriumf, inte bara i sprint utan i världscupen totalt.

Det stora svenska glädjeämnet i premiären var norrbottniskt. Det handlar om Piteås nyförvärv Jonna Sundling som fick kliva upp på prispallen i premiären som tvåa i premiären efter Falla.

Jonna kom efter i finalen efter strul, men avslutade starkt i slutet av långbacken och på upploppet. Utan strulet i finalens början är det inte alls omöjligt att formstarka Jonna till och med kunnat vara med och hota segrande Falla.

Nu får Jonna ändock värdefulla bonussekunder och har alla möjligheter att gå högt i minitouren i Ruka, som fortsätter med 10 km klassiskt i morgon.

Helt klart är det ett kanonnyförvärv som Piteå Elit och norrbottnisk skidsport fått i den tidigare Umeå-åkaren.

De norrbottniska tjejerna från Piteå Elit, Jonna Sundling och Emma Ribom övertygade redan i kvartsfinalen vilket var imponerande att se.

Både Jonna och Emma sprang starkt uppför den tunga sista backen i Ruka. Tyvärr hamnade alla tre svenskor som gick vidare till semifinal i samma heat. Utöver Jonna och Emma var det också esset Stina Nilsson som gjorde säsongpremiär i Ruka efter att ha stått över Gällivare.

I semin orkade inte Ribom hänga på i sista backen och blev utslagen, men svarade ändå för en storslagen insats i sin världscuppremiär. Jonna Sundling och Stina Nilsson var starka och gick tämligen enkelt till final där de fick möta flera norskor och en amerikanska.

Länsesset på herrsidan Johan Häggström, Piteå Elit imponerade också stort i kvalet , där han var bäste svensk på femteplats.

Så här uttalade han sig i SVT efter kvalet:

"Det kändes riktigt bra. Det är en bana där man ska gå hårt redan från start. Jag är förvånad hur bra det kändes i backen och att jag kunde pumpa på ganska bra i slutet också".

Johan gick enkelt vidare till semifinalen, var aktiv i hela loppet och stark i backen och den avslutande stakningen.

I semin jobbade Johan hårt men missade final som trea i det andra semifinalheatet. I alla händelser en stark världscupinsats av Johan Häggström, nästan i nivå med det bästa han gjort.

Oskar Svensson nådde final vilket var starkt, men tappade där tidigt kontakt med täten och slutade sist.

Håkan Svensson

TILL TOPPEN AV SIDAN