Solen skiner från klarblå himmel, havet glittrar och silvertärnor och måsar cirkulerar runt bryggan i den södra hamnen. På andra sidan av ön ligger M/S Laponia förtöjd och uppe på ön njuter såväl besökare som stugägare av det vackra vädret och – framför allt – den makalösa utsikten; hav, ändlöst hav.

Ön är ungefär tre kilometer lång och täcks till stor del av runda stenar. Namnet Malören betyder faktiskt just det, rund sten. Mitt på ön tornar den gamla träfyren upp sig tillsammans med skärgårdskapellet. Och inte långt därifrån ligger lotsstugan där Malören Lodge driver sin verksamhet.

Patrik och Hanna Engström har startade företaget i november 2017. Sedan starten har byggnaden renoverats och i dag innehåller den sju dubbelrum och en svit.

Artikelbild

| Det är ett rikt fågelliv på Malören. Den här gåsfamiljen hälsar välkommen i hamnen.

– Vi hade länge sneglat på lotsstugan och tänkt att det är så tråkigt att den står tom. Dessutom har vi själva stuga på ön och inte sällan har gäster kommit förbi och frågat om det finns någonstans att övernatta. Det var då idén om företaget föddes, berättar Hanna.

Hon har spenderat i princip hela sommaren här på ön. Maken Patrik likaså, även om han titt som tätt kör gäster till och från ön.

– Det ligger mycket jobb bakom uppstarten av företaget men det är så värt det, inte minst när vi får höra gästernas beundrande kommentarer. Vi behöver inte göra så mycket egentligen, ön gör jobbet själv, säger Hanna.

Malören har präglats av fiske under många, många år. Redan på 1600-talet började fiskare bygga små fiskestugor här. Fram till 1809 var Malören finskt och beboddes av finska fiskare från Torneå och Karlö.

Artikelbild

| Lugn och stillhet med horisonten som utsikt. Det är vad man möts av när man kliver iland på ön.

Förutom fiske så har ön också präglats av sjöfart. 1765 beslöt man sig för att bygga sjömärken och så småningom blev det lotsstation med bemannad fyrplats. Gustaf von Heidenstam, som senare kom att bli känd för sina Heidenstamfyrar, kom hit på besök sommaren 1850. Efter besöket ritade han en vacker träfyr som stod klar året efter.

– I dag kommer det då och då besökare hit för att titta på fyren. För dom som är intresserade och insatta är det en alldeles speciell skapelse, säger Patrik.

Artikelbild

| Den berömde fyrkonstruktören Gustaf von Heidenstam besökte Malören sommaren 1850. Ett år senare byggdes fyren som i dag är karakteristisk för ön. Malörens fyr lyser med två blinkningar för bokstaven ”M” var sjätte sekund.

En liten bit från fyren står kapellet. Och det är faktiskt inte vilket kapell som helst – det är ett av bottniska kustens märkligaste och kanske vackraste.

– Det brukar kallas för skärgårdens domkyrka. Det beror på att det är den enda havskyrkan som har en domkyrkospira på taket, berättar Patrik.

Artikelbild

| Högst upp i lotsstugan är sviten. Här kan gästerna blicka ut över havet i alla väderstreck.

Det åttakantiga kapellet fördes ut till ön lastat på åtta fyrårtullade båtar med utgångspunkt från Karlö 1769. På den tiden gällde det att vara på god fot med högre makter för att uppnå god fiskelycka.

Utöver kyrkan och fyren så finns det bland annat ett skeppsvrak och en sjömansgrav att titta på. Dessutom är det ett rikt fågelliv där silvertärnan är karaktärsfågeln.

Artikelbild

| ”Vi hade nyligen gäster här som sa att de inte förmådde sig att dra för fönstren på natten. De kunde inte slita blicken från utsikten”, berättar Hanna leende.

– Det finns både ett och annat att upptäcka på ön. Det är ett riktigt semesterparadis för den som vill uppleva något annorlunda, säger Hanna.

Och visst är det något speciellt med den stora, vackra midnattssolen som glimmar över horisonten, det lugn som genast infinner sig, den friska luften och den ljuvliga tystnaden. Att mobiltäckningen är si och så är snarare ett plus än ett minus. Vad ska man med mobilen till när man kan slå sig ned på stranden, luta sig tillbaka och bara njuta av att leva i nuet.