De lyfter kvinnorna i länets kulturhistoria

Vem var kvinnorna på Norrbottens kulturscen historiskt? Det kartlägger nu Galleri Syster i sitt projekt "Kvinnlig Kulturbaserad Historieskrivning i Norr".

Projektet "Kvinnlig Kulturbaserad Historieskrivning i Norr" har initierats av Galleri Syster och drivs av projektledaren Marianne Söderberg. Ett projekt som bland annat syftar till att skapa ett kvinnohistoriskt arkiv som kan bevaras för framtiden. Från vänster på bild: Marianne Söderberg, Anja Örn, Sara Edström och Therese Engström.

Projektet "Kvinnlig Kulturbaserad Historieskrivning i Norr" har initierats av Galleri Syster och drivs av projektledaren Marianne Söderberg. Ett projekt som bland annat syftar till att skapa ett kvinnohistoriskt arkiv som kan bevaras för framtiden. Från vänster på bild: Marianne Söderberg, Anja Örn, Sara Edström och Therese Engström.

Foto: Eva Åström

Kultur2019-11-21 19:00

– Det var när vi visade konstnären Gittan Jönssons film "Parallella linjer – ett kvinnohistoriskt dokument" som vi började fundera över hur vi systrar skulle bli ihågkomna men också vilka kvinnor som gått före oss, säger Sara Edström.

Gittan Jönssons dokumentärfilm skildrar den svenska feministiska rörelsen på 1970-talet inom konstsfären där hon följer hur rörelsen 1977 arrangerar "Kvinnokulturfestivalen" i det gamla Riksdagshuset och även hur den initierar och genomför utställningen "Vi arbetar för livet" på Liljevalchs konsthall 1980. Syftet var då att ge plats för en bredd av kvinnliga konstnärskap, bryta ned hierarkier och motsätta sig myten om det manliga geniet. Men filmens slutsats är att det arbetet måste göras om och om igen. Att feministiska landvinningar aldrig kan tas för givet.

 – Ända sedan Galleri Syster startade 2004 har vi varit dåliga på att dokumentera vad vi gjort. Vår aktivism har bestått i att söka pengar och möjliggöra för andra. Vårt arbete är för viktigt för att glömmas bort, menar Sara Edström.

Marianne Söderberg är anställd som projektledare och menar att det förvisso ligger i tiden att kartlägga kvinnors historia, både konstnärligt men också inom universitetsvärlden. 

– Men vi har börjat i det lilla och bjudit in kvinnor som varit verksamma på kulturscenen och inom kvinnorörelsen i länet från 1960-talet och framåt, egentligen ett representativt urval av kvinnliga historiebärare, främst inom kultursfären.

Under två lunchträffar har ett 20-tal kvinnor samtals i Galleri Systers lokaler. Vid första mötet fick de berätta om sig själva och sin verksamhet – berättelser som också nedtecknats på blanketter som ska fungera som bas för ett nytt arkiv. Vid andra träffen kartlade man nätverk och samarbeten som funnits och fortfarande finns. 

– Bildningsförbundet var exempelvis mycket viktigt för kulturens utveckling i länet, liksom Lillanprojektet i Luleå, säger Marianne Söderberg.

Men de betonar att det finns många fler kvinnliga historiebärare som borde få en plats i det nya arkivet. Därför bjuder de in till ett öppet forum på Galleri Syster nu på lördag, där alla är välkomna att skriva in sig i historien.

– Vi är mitt inne i en process. Arbetet är inte slut, även om lördagen avslutas med en invigning av KKHiN-arkivet, säger Sara Edström.

Under hösten har ett 20-tal kvinnor från länet medverkat i projektet "Kvinnlig Kulturbaserad Historieskrivning i Norr"  – med syfte att samla erfarenheter och röster från kvinnor som på olika sätt medverkat, beskrivit och utvecklat kulturområdet i vid bemärkelse i Norrbotten. Målet är att skapa ett nytt kvinnohistoriskt arkiv.
Under hösten har ett 20-tal kvinnor från länet medverkat i projektet "Kvinnlig Kulturbaserad Historieskrivning i Norr" – med syfte att samla erfarenheter och röster från kvinnor som på olika sätt medverkat, beskrivit och utvecklat kulturområdet i vid bemärkelse i Norrbotten. Målet är att skapa ett nytt kvinnohistoriskt arkiv.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!