Eva Hultin är lärare på gymnasiets särskola och därför var det ett självklart val att utbilda Doris till skolhund när Eva väl bestämt sig för att utbilda sin hund.
– Jag hade läst om vad en hund kan göra för människor, framför allt för skolelever. De kan hjälpa till med många olika saker, säger Eva Hultin.
Doris är fyra år och djärvpudel. Hon är utbildad på Hundens hus i Sundvall. För att få gå utbildningen fick hon först göra ett inträdesprov. Eva Hultin förklarar att hunden måste tycka det är roligt att arbeta annars är det som ingen idé att gå utbildningen. Det tyckte och tycker Doris. Provet visade också att det fanns en utvecklingspotential.
Utbildningen pågick från augusti till maj. Eva och Doris åkte ned till Sundsvall vissa helger och praktiserade ganska mycket på skolan under veckorna på hemmaplan. Doris examinerades och jobbar nu några timmar tisdag till torsdag.
När en skolhund börjar jobba på en skola måste man först bygga upp en relation till de elever hunden ska arbeta med. Därefter övergår det till ett samarbete mellan hunden och eleven. Totalt jobbar hon med ett tio-tal av ungdomarna.
– Läroplanen och elevens behov styr vad vi gör på lektionerna Det går att jobba med eleverna i alla ämnen, säger Eva Hultin.
Hon visar hur hon och Doris jobbar med en ett snurrhjul. På det sitter lappar. Doris stannar hjulet och slumpen avgör om det på lappen står ett tal, som eleven får räkna ut, eller ett kommando som Doris ska utföra.
– En elev som har en språkstörning får träna på att tala tydligt så Doris förstår vad hon ska göra, säger Eva Hultin.
Ganska många arbetsuppgifter bygger på rörelser. Då får eleven träna på sin motorik och finmotorik.
– Varje tillfälle blir en lärsituation. Förra veckan började Doris även jobba som rastvakt. Eleverna får komma till oss efter ett fastställt schema. Då är vi ute och gör tillsammans olika aktiviteter. Man kan till exempel bygga en hinderbana som eleven och Doris gör tillsammans eller så promenerar vi bara. Det är bättre att röra på sig än att sitta med en skärm.
Anledningen till att de fick göra ett schema var att så många av eleverna ville vara med Doris på rasterna.
Vad gör Doris för skillnad?
– Det är svårt att mäta, men det är uppenbart att hon sprider mycket glädje och hon motiverar eleverna att göra olika saker, som att röra på sig och tala tydligt. Och Doris älskar att vara här. Hon blir sprallig när hon kommer hit och mycket glad när hon möter de elever hon arbetar med, säger Eva Hultin.
Hon tränar mycket med henne utanför skoltid, dels för att underhålla de färdigheter hon har, dels för att lära in nya saker. Doris kan öppna dörrar och tycker om att hämta saker. I veckan har hon lärt sig att hämta vitamintuber.
Det som ofta sätter stopp för att arbeta med djur i olika offentliga verksamheter är allergifrågan. Det har de löst på ett smidigt sätt på skolan. Doris använder bara en ingång och den ligger på baksidan. Hon har där ett eget kontor. Dit går eleverna när de har lektion med henne.
– Skyddsombudet har också varit delaktig.
Rektorn Åsa Lundgren sa ja direkt när Eva föreslog att Doris skulle bli skolhund på särskolan.
– Jag vet hur mycket hundar tillför. Jag är hundägare själv och har hållit på mycket med olika utbildningar med och kring hundar. När förslaget kom att ha det i verksamheten, tänkte jag - ja, vi kör för behovet finns och vi ser redan nu att eleverna mår bra av det. Dels får de röra på sig, dels blir de lugnare. Det blir roligt att vara i skolan och det blir fler saker som blir naturliga och som Eva kan väva in. Matematiken blir en del av vardagen på ett annat sätt, säger Åsa Lundgren.
Doris skulle även kunna vara på andra program, men då skulle hon få jobba med andra arbetsuppgifter, säger Eva Hultin.
– Jag anpassar hennes arbete till elevgruppen.
Fanny Persson berättar att hon promenerar med Doris och läser för henne.
– Det är roligare de dagar hon är på skolan.
Doris skänker inte bara eleverna glädje och stimulans. Eva Hultin berättar att det här är det roligaste jobbet hon haft i sitt liv.
– Man får direkt en respons och det känns väldigt givande.
