– Djur med fyra ben riskerar större risk att dö i samband med ett blixtnedslag. Strömmen färdas upp i två av benen, färdas genom kroppen, och ut genom de andra. Skillnaden, från människor, är att strömmen färdas genom hjärtat. Något som den inte vanligtvis gör på oss. Djur på fyra ben är helt enkelt känsligare, säger Vernon Cooray, professor i elektricitetslära på Uppsala universitet.

LÄS MER: 322 renar döda i blixtnedslag

Det var i fredags som nationalparken Hardagervidda i södra Norge drabbades av ett våldsamt åskoväder. I ett bergsparti hittade man hundratals döda vildrenar, både vuxna och kalvar, som låg livlösa tätt ihop inom ett mindre område. Det verkar som att renarna har försökt trycka ihop sig under ovädret när de av allt av att döma träffades av blixten.

– Samlas renar nära varandra i regnet och blixten slår ner är det väldigt troligt att alla kan dö från ett blixtnedslag.

LÄS MER: Rentragedin i Norge inte den första men den största

Känner du till några liknade fall där så pass många djur har dött på grund av blixten?

– Nej, inte i sådana här mängder. Jag har läst om enstaka kor som dött på grund av blixten. Men det här är en ovanligt hög dödssiffra. Själva händelseförloppet och förklaringen är något naturligt däremot. Men att så pass många djur är samlade på en plats när blixten slår ner. Det är ovanligt.

Finns det anledning för svenska renskötare att oroa sig över åskoväder?

– Ekonomiskt kan sådant här såklart göra skada för folk som håller sig med djur. Men det här är en ovanlig händelse. Det är svårt att göra något för att skydda djur som är under bar himmel när det åskar.

– Det finns risk att djuren samlas för att hålla sig torra, kanske under ett träd tillexempel. Något som är farligt för människor också. Jag läste nyligen artikel från USA där flertalet turister samlades under ett träd för att komma bort från regnet under åskan. Så det händer att människor gör det också, fast det är extremt farligt. Vi som människor kan sätta oss in i faran, men det kan inte renarna, säger Vernon Cooray.