På tisdag presenterar Skolverket en ny prognos om behovet av lärare fram till 2033. "Den allvarliga lärarbristen är en av svensk skolas stora ödesfrågor", skriver myndigheten i sin inbjudan till presskonferens.

I den senaste prognosen, från 2017, skrev Skolverket att det stora lärarbehovet innebär att antalet nyutexaminerade förskollärare och lärare behöver öka kraftigt. Om inte det sker kommer det att saknas 80 000 lärare om 15 år.

"Ingen effekt"

Men lärarutbildningarna har inte fått något uppsving. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) skriver i en ny rapport att antalet nybörjarstudenter på de tre största lärarutbildningarna i stället minskade något förra läsåret. De preliminära uppgifterna för 2019/20 indikerar en fortsatt minskning på förskollärarprogrammet och endast en marginell ökning på grundskol- och ämneslärarprogrammen.

"Vi ser en liten eller ingen effekt av de satsningar som gjorts för att öka antalet nybörjare på de stora lärarutbildningarna", skriver UKÄ.

Det är ju studenternas val. Det finns kapacitet att bygga ut lärarutbildningarna, men studenterna väljer andra utbildningar, säger Marie Kahlroth, senior utredare vid UKÄ.

Påslag på lönen

Ändå har lärargruppen fått ovanligt stora löneökningar de senaste åren. Staten har varit pådrivande med bidrag till lärarlönelyft och karriärtjänster. Men detta tycks inte ha lockat unga personer som ska välja karriär.

Unga människor vet att lärare är pressade och stressade och att arbetsbelastningen är tuff. Att jobba som lärare är lockande i sig, men förutsättningarna måste matcha ansvaret, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Hon förutser inga glädjande nyheter i Skolverkets nya prognos. Möjligen har utflödet av lärare, alltså lärare som lämnar yrket, bromsats upp. Men det har gjorts för lite för att locka en bredare grupp att läsa till lärare, enligt Jaara Åstrand.

Hälften av de obehöriga lärarna har en påbörjad lärarutbildning. Gör man riktade insatser mot den målgruppen kan de öka antalet behöriga lärare med flera tusen på ganska kort sikt. Men då krävs det lärosäten och huvudmän som är flexibla och skapar förutsättningar att arbeta och studera samtidigt, säger hon.

Täcka upp

Sedan Skolverkets prognos 2017 har kommunernas ekonomi försämrats. Båda lärarfacken förutser att detta får stora konsekvenser de närmaste åren. Besparingar märks redan bland annat i att vikariat inte tillsätts, utan annan personal får täcka upp. Detta kan följas av varsel.

Det tror jag. Skolan är en stor del av den kommunala budgeten, och anser man att det krävs besparingar är det väldigt svårt att inte röra den delen av kakan, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.
Jag är jätteorolig för att besparingarna bromsar de insatser som krävs för att klara lärarförsörjningen. Vi riskerar till och med att hamna i att lärare sägs upp, säger Johanna Jaara Åstrand.