Tålmodigt har hon väntat på sin tur på det lokala bankkontoret. Hon behöver kontanter. Pengar i handen för att köpa mat, åka buss och betala hyran.

Banktjänstemannen gör vad han kan för att få henne att förstå att banken inte längre sysslar med kontantuttag. Det hen erbjuder är en bankväxel, men den hjälper ingen som vill handla mat i en butik.

Den äldre kvinnan är förtvivlad. Sedan hon startat ett bankkonto är det just denna bank hon varit trogen i alla år. Nu anser hon att banken kidnappat, tagit hennes pengar, besparingar hon vill hämta ut för att ha till sina levnadsomkostnader.

Artikelbild

Uttag på bankomat förstår hon inte riktigt hur det ska gå till. Hon behöver kontanter nu, just denna dag, denna minut, denna sekund. Ja, varför kan banken inte hjälpa henne?

Och det är en högst relevant fråga. För vad kräver samhället egentligen av våra medborgare idag för att få vardagen att fungera när kontantbetalningen i stort utraderats, BankID krävs för internetköp och de allra flesta ekonomiska transaktioner sker digitalt.

Äldre som sett en trygghet i att ha pengar i plånboken, sedlar och mynt, som borgat för att man klarar sig, eller kanske för att stoppa en slant i barnbarnens födelsedagskuvert.

Kanske en omvärldsanalys kan ge perspektiv på den äldre kvinnans bryderi, om än från en högst personlig och empirisk liten studie under sommaren 2018 där undertecknad mötte europeiska turister både i Luleå och vår fjällvärld.

Gemensamt i detta sammanhang var deras fullständiga oförståelse för att ingen i Sverige vill behandla sig med pengar i fysiskt bemärkelse.

Jag har mött franska familjer i den svenska fjällvärlden som försökt betala med deras växlade pengar och mötts av krav på kortbetalning. Par från Mellaneuropa som försökt betala sin restaurangnota med kontanter, fått nej och undrat vad vårt land har emot sedlar. Italienare och tyskar som vandrat vidare på grund av vårt lands extrema digitalisering av vår ekonomi.

Visst, turistnäringen som för vår del av landet ses som en frälsare, borde få en tankeställare, men slutligen handlar det om en äldre kvinna på en bank som vill ta ut sina pengar. En trogen bankkund under decennier som möts av en vägg av oförståelse.

Och vad sa den banktjänsteman när jag påminde om en den äldre kvinnas problem?

”Det handlar om en generationsfråga” Punkt.

Den rätta frågan borde vara - vad gör bankerna för att lösa det? Jag menar, låt tanten få sina pengar. Helst idag.