– Nytt för i år är en påskkärringparad som inviger påsklovsaktiviteterna. Barn och familjer kom utklädda till påskkärringar och vi gick från parkeringen till museigården. Där fick de träffa Hägnans egna påskkärring, det vill säga jag, som berättade om gamla påsktraditioner kopplade till påskkärringarnas bakgrund, häxor och Blåkulla, säger museipedagogen Beatrice Norberg.
Hur uppkom traditionen med påskkärringar?
– Det finns en otäck historia som är kopplad till dagens tradition som härrör från folktrons sägner om häxor. Häxtron är kopplad till påsken eftersom man trodde att häxorna var bjudna på en fest i Blåkulla och reste sig på skärtorsdag, säger hon och fortsätter:
– Man ville skydda sig från ovälkomna besök under påsken. Man var rädd för onda makter som kunde skada skörden, djuren eller människorna.
Hur blev seden den vi har i dag?
– Under 1800-talet spreds traditionen att klä ut sig till påskkärring i Sverige, men då var det ungdomar och vuxna som skulle se oigenkännliga och otäcka ut och hitta på hyss. I dag är det yngre barn som ser vänliga ut som önskar glad påsk.
Vilken betydelse har Hägnan?
– Friluftsmuseet har stor betydelse och är en mötesplats där vi gestaltar såväl det materiella som det immateriella kulturarvet, vilket vi under påsken förmedlar genom exempelvis Blåkullasägnerna. På Hägnan får man kunskap om hur samhället har förändrats och utvecklats.
