Det blir dyrare och svårare att bo i Luleå. Villor och bostadsrätter säljs för mångmiljonbelopp, samtidigt som de som hyr betalar ett allt högre pris. Allmännyttan har sålt ut nära halva sitt bostadsbestånd till fastighetsbolag som lyxrenoverar och höjer hyrorna till vad Hyresgästföreningen kallar för storstadsnivåer. I spåren följer bostadssegregation och ekonomisk utsatthet.

En trea på 80,5 kvadratmeter, belägen på Blåmesgränd ute på Hertsön. Fastighetsägaren Heimstaden renoverar lägenheter när hyresgäster flyttar. Kakel, klinker, ljusa ytskikt och trägolv. Innan renovering var månadshyran 5 769 kronor. Efter renoveringen vill Heimstaden höja till 10 350 kronor. Hyresgästföreningen satte stopp och sluthyran blev 8 451 kronor. En tvårummare i samma område på 65,4 kvadratmeter kostade orenoverad 4 830 kronor. Fastighetsägaren ville höja till 9 014 kronor efter renovering. Sluthyran blev 8 451 kronor.

Situationen är i stort sett densamma i de andra områdena där de privata fastighetsbolagen har tagit över delar av kommunens allmännytta. En 82,5 kvadratmeter stor trea på Tunastigen, som ägs av Rikshem, kostar idag 8 910 kronor i månaden. Den tidigare månadshyran var 6 693 kronor. Gammelstabo, som köpte lägenhetsbeståndet i Gränderna av Lulebo 2012, tar i dag ut 7 987 kronor för en trea på 75 kvadrat, en höjning med 2 300 kronor. Tids nog kan Luleå ha privatägda hyresrättsbestånd där endast välbeställa människor har råd att bo, befarar Sören Lejon, ordförande i Hyresgästföreningen i Luleå.

Artikelbild

"Det byggs inte för vanligt folk", anser Hyresgästföreningens ordförande, Sören Lejon om nyproduktionen av bostäder i Luleå.

– Hyrorna måste fastighetsägaren förhandla med oss, men hyresgästerna har mycket lite inflytande över vad de privata fastighetsägarna gör vid renoveringarna, om det blir kakel, klinker och golvvärme i badrummen till exempel, säger Sören Lejon.

Det kommunala bostadsbolaget Lulebo har hittills genomfört renoveringar medan hyresgästerna fortfarande bor kvar och de har då haft inflytande över nivån på renoveringarna, samt ett kollektivt inflytande över utemiljön.

– Vi kan ta Lulebos lägenheter på Kallkällan som exempel. Där ville man slå ut väggar för att skapa öppna planlösningar i samband med renoveringarna. Men en del hyresgäster sade nej till det och deras krav fick vi faktiskt igenom.

Men Sören Lejon befarar att avtalet med Lulebo som ger hyresgästerna inflytande över åtgärder som påverkar hyran alltmer kommer att naggas i kanten. Han konstaterar att utförsäljningen av allmännyttan har påverkat bostadskartan i Luleå och han funderar över vad som kommer att återstå för de hyresgäster som är beroende av billiga lägenheter framöver.

– Förhoppningsvis har vi kvar en fungerande allmännytta, men vi vet inte hur det blir med det i framtiden. Vem som helst ska kunna efterfråga en bostad inom allmännyttan, oavsett inkomstnivå.

Fungerar allmännyttan i Luleå i dag, tycker du?

– Nja. Den grundläggande tanken när allmännyttan bildades var att det skulle finnas goda bostäder till rimliga kostnader. Men där har det ju också tillkommit vinstkrav, även för Lulebo.

Budskapet från kommunledningen när de senaste utförsäljningarna gjordes handlade bland annat om att få fart på byggandet av bostäder och de fastighetsbolag som köpte av Lulebo åtog sig också att bygga nytt. Men Sören Lejon tvivlar starkt på att dessa nybyggen kommer "vanligt folk" till del.

– När en tvårummare kostar 8-9 000 kronor i månaden och en trerummare går på 11 000… Då är det inte vanligt folk som hyr där.