Det blir dyrare och svårare att bo i Luleå. Villor och bostadsrätter säljs för mångmiljonbelopp, samtidigt som de som hyr betalar ett allt högre pris. Allmännyttan har sålt ut nära halva sitt bostadsbestånd till fastighetsbolag som lyxrenoverar och höjer hyrorna till vad Hyresgästföreningen kallar för storstadsnivåer. I spåren följer bostadssegregation och ekonomisk utsatthet.

LÄS MER: Förtydligande om Lulebos underhåll

Anna-Stina Nordmark Nilssons uppdrag från Lulebos styrelse är tydligt: Inom ett halvår ska hon presentera en plan för hur det eftersatta underhållet av det kommunala bostadsbolaget Lulebos bestånd ska kunna genomföras. Räknat fram till nu vid årsskiftet uppgår Lulebos skuld för underhåll som inte har genomförts till 2,5 miljarder kronor. Tidigare fanns inte pengar till underhåll. I dag har Lulebo ekonomin för att genomföra det, enligt vd. Men eftersom det eftersatta underhållet har byggts på under många år kommer det att ta tid innan allt är genomfört. Omkring 15 procent av de hyror som hyresgästerna betalar in i hyra ska gå till just underhåll.

Artikelbild

| Utmaningen för allmännyttan är att vara affärsmässig och vinstdrivande, samtidigt som man tar ett socialt ansvar. Det menar Anna-Stina Nordmark Nilsson.

Hur kommer det sig att Lulebo ändå saknade pengar till underhåll?

– Det är två orsaker. Hyrorna har haft en mycket svag utveckling och kostnaderna har ökat mer än intäkterna. Det som är det svåra när man är ett allmännyttigt bostadsföretag är att vi ska vara affärsmässiga men samtidigt ta ett socialt ansvar. Det är parametrar som alltid är svåra för ledning och styrelse att hantera. Men nu arbetar vi enligt en strategisk plan, som vi omprövar varje år.

Har hyresnivåerna varit för låga?

– Både och. Hyrorna har varit låga, men Lulebo har också haft ett kostnadsläge som är högre än andra jämförbara bolag.

Artikelbild

| Anna-Stina Nordmark Nilssons uppdrag är bland annat att inom ett halvår presentera en plan för hur Lulebo ska komma till rätta med skulden för eftersatt underhåll.

Bolagets tidigare strategi, att sälja av delar av fastighetsbeståndet för att sedan använda pengarna till renoveringar, var ingen hållbar affärsmodell, menar Anna-Stina Nordmark Nilsson. Men enligt henne var det så det gick till, redan långt innan de stora utförsäljningarna av lägenheter till bolagen Heimstaden och Rikshem.

– Sedan har Lulebo gjort renoveringar på ett sådant sätt så att det inte har inneburit något lyft på hyressidan.

Har Lulebo varit ett misskött bolag?

– Nej, nej. Det var bara det att kostnaderna sprang i väg, utan att intäkterna hände med. Lulebo ska som allmännyttigt bostadsbolag ha ambitionen att hålla nere hyrorna och vara ett bostadsbolag som är attraktivt för många, säger Anna-Stina Nordmark Nilsson.

Norrbottens Media berättade i en tidigare publicering om Hertsöborna Birgitta Eriksson och Inger Flodmark, som riktade skarp kritik mot vad de anser vara Lulebos bristande underhåll i deras bostadsområde på Hjortstigen, Hertsön.

– Låt oss säga så här: Hertsön har ett eftersatt underhåll. Där finns mycket att göra. Vi har tyvärr haft en sviktande entreprenör som inte har skött underhållet utomhus. Under vårstädningen såg det förskräckligt ut, det finns fortfarande brister i sophanteringen. Men jag vill betona att det är vårt ansvar att se till att det fungerar.

Kommer ni att byta entreprenör?

– Vi arbetar med entreprenören för förbättring. Vi gör utökade kvalitetskontroller.

De stora utförsäljningarna som gjordes av Lulebos bostadsbestånd, till bolagen Heimstaden och Rikshem, inbringade 1,2 miljarder kronor till bolaget. Utförsäljningarna har kritiserats från olika håll, men motiverades från kommunledningen med att pengarna skulle användas till renoveringar i det egna lägenhetsbeståndet och till nyproduktion.

Det är utgifter som Lulebo hade klarat ändå, utan utförsäljningar, menar Anna-Stina Nordmark Nilsson.

– Men jag förstår att kommunen gav det här ägardirektivet till Lulebo, om att sälja ut. Lulebo var så väldigt dominanta på hyresmarknaden, därför var en utförsäljning motiverad.

Kritik har även riktats mot att kommunen tagit ut 400 miljoner kronor i utdelning.

– Då Lulebo har kommunal borgen, vilket underlättar kapitalanskaffning, kommer inte de 400 miljonerna att vara ett hinder för framtida renoveringar och nybyggnationer.