S vs M: Så slår utjämningen mot Luleå

En oenig riksdag beslutade om en ny kommunal kostnadsutjämning – med Luleå som största förlorare i länet.

"Detta skapar mer jämlika förutsättningar att bedriva välfärd över hela landet. Otroligt viktigt inte minst för Norrbottens kommuner", säger Fredrik Luindh Sammeli (S).

"Detta skapar mer jämlika förutsättningar att bedriva välfärd över hela landet. Otroligt viktigt inte minst för Norrbottens kommuner", säger Fredrik Luindh Sammeli (S).

Foto: Petra Älvstrand / Frilans

Luleå kommun2019-11-20 20:26

Under onsdag eftermiddag klubbades ändringarna i den ofta omdiskuterade kommunala kostnadsutjämningen.

S+MP-regeringen fick igenom förslaget, som innebär att mer hänsyn tas till socioekonomiska faktorer och hur glest befolkad en kommun eller region är. 

Elva miljarder kronor ska fördelas om mellan kommunerna, där Boden, Piteå och framförallt Luleå är stora förlorare i Norrbotten, jämfört med tidigare år (se faktaruta).

L ville avslå, medan M och KD ville vänta med införandet till 2021 och göra ändringar i förslaget.

– Vi tycker att det är feltänkt. Kommuner som Luleå tvingas betala i en omfördelning som staten i högre omfattning borde stå för, säger Mattias Karlsson (M), riksdagsledamot från Norrbotten. 

Han pekar på hur alla kommuner – oavsett förutsättningar – har framtidsutmaningar, inte minst på grund av demografiutvecklingen.

– Hela kommunsektorn blöder, har svårigheter att klara välfärden. Att i det läget ställa kommuner mot varandra sliter sönder landet. Misskötta städer som Malmö får oerhört stora pengar och ska bäras upp av andra kommuner, trots att problemen beror på deras egen förskyllan, säger Mattias Karlsson.

Men Fredrik Lundh Sammeli (S), ordförande i justitieutskottet, försvarar den nya kostnadsutjämningen.

– Ett av de viktigaste besluten den här terminen. Detta skapar mer jämlika förutsättningar att bedriva välfärd över hela landet. Otroligt viktigt inte minst för Norrbottens kommuner. Jag kan bara beklaga att M, KD och L inte står bakom det.  

Han medger att det förändrade utjämningssystemets effekter är svåra att överblicka. 

– Knappt någon politiker eller tjänsteman förmår att förklara systemets komplexitet. Det krävs en ”Professor Balthazar-maskin” för att alla variabler ska viktas rättvist.  

Han är också medveten om kritiken från andra S-företrädare, däribland förre kommunalråd Niklas Nordström, om att systemet slår mot kommuner som Luleå, Boden och Piteå.

– En orimlighet i att Norrland i stort bidrar för mycket till storstadsregioner som borde ha bättre förutsättningar. Men exempelvis Luleå har drivit på med framgång om att få igenom en förändringen i etapper, säger Lundh Sammeli apropå införandebidragen. 

– Samtidigt har flera av länets kommuner stark tillväxt, med människor mitt i livet som jobbar och är produktiva. Rimligt att de också kan hjälpa andra kommuner.

Den nya kostnadsutjämningen ska träda i kraft 1 januari 2020. 

"Kommuner som Luleå tvingas nu betala i en omfördelning som staten i högre omfattning borde stå för", säger Mattias Karlsson (M), riksdagsledamot från Norrbotten.
"Kommuner som Luleå tvingas nu betala i en omfördelning som staten i högre omfattning borde stå för", säger Mattias Karlsson (M), riksdagsledamot från Norrbotten.
Vinnare och förlorare

Så mycket tjänar eller förlorar Norrbottens kommuner på den nya kostnadsutjämningen under 2020, jämfört med 2019. 

1. Haparanda +21 615 065 kr

2. Övertorneå +16 480 170 kr

3. Kalix +15 720 782 kr

4. Jokkmokk +15 713 142 kr

5. Pajala +13 986 324 kr

6. Gällivare +12 252 850 kr

7. Arvidsjaur +8 329 210 kr

8. Älvsbyn +7 846 960 kr

9. Kiruna +6 690 672 kr

10. Arjeplog +6 683 248 kr

11. Överkalix +6 217 666 kr

----

12. Piteå -29 523 316 kr 

13. Boden -30 000 416 kr 

14. Luleå -70 671 456 kr 

Källa: SKL, Regeringen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!