Det är i den avslutande frågan som Luleå kommuns skolchef målar upp sin dröm, med hjälp av virtuella glasögon.

– Att man till exempel med en klass skulle kunna besöka ett museum i New York utan att behöva flytta sig, och att vi skulle ha de resurserna för hela skolan i Luleå. Tänk vilken upplevelse att vara på naturhistoriska museet i Stockholm, även om du sitter i Luleå. Jag tror inte att vi förstår hur det kan bli och det går jättefort. Tekniken finns i dag, säger Maarit Enbuske när Norrbottens Media får en pratstund med henne inför en paneldebatt på Norrbottens Media Week.

Ämnet är framtidens digitala skola, och hur vi gör för ett bättre lärande.

Artikelbild

| Agneta Hedenström, verksamhetsutvecklare på Luleå kommun (till vänster) ledde paneldebatten med från vänster Johan Enström, Residensskolan, Peter Parnes, LTU, Lena Heikka, Luleå kommun, Britt-Marie Ejnestrand, Luleå kommun, och skolchefen Maarit Enbuske.

– I dag kan man kommunicera med andra på andra sidan jordklotet med hjälp av en enkel översättare i din telefon. Jag kan prata svenska, den andra svarar på kinesiska och programmet översätter det i realtid. Det skapar otroliga möjligheter att kanske ha klasskompisar i andra delar av världen, säger Maarit Enbuske.

Lärandet är den stora delen när digitaliseringen forsar fram inom skolvärlden. Men det finns även andra delar som vinner på ny teknik. Administrationen är en del, en annan är kommunikation med föräldrarna.

– Det stärker oss också på det sättet att vi kan följa lagen. För vi ska till exempel inom väldig kort tid meddela föräldrar, "ditt barn har inte kommit till skolan", säger Maarit Enbuske.

Hur digital är vi i dag?

– Jag tror att vi har kommit ganska långt i skolan i Luleå. Man säger ju generellt att kommunerna inte är så långt framme. Bankerna till exempel är ju väldig digitala till exempel. Men jag tycker vi har kommit långt.

Just nu läggs stora resurser på att utbilda lärare i programmering, som är ett nytt ämne. Källkritik är också en del i lärandet, berättar skolchefen.

– Men det handlar också om likvärdighet, så att alla barn har samma möjligheter. Barn kommer ju från olika socioekonomiska bakgrunder och alla kanske inte har sin mobil eller appar.

Hur viktigt är det tycker du?

– Det är jätteviktigt, och det är ett av våra uppdrag i skolan. Vi vet ju att skillnaderna i resultaten ökar i dag.

Kommer papper och penna att finnas kvar i framtiden?

– Ja, det tror jag. Man får aldrig glömma bort den här motoriska träningen. I programmering i lågstadiet, då använder man inte ens en dator. Men man använder tankesättet för att förstå det här lågiska i hur man programmerar. Det gör man med papper och penna.