Teater
Kabaré No niin
Manus och sångtexter: Regina Veräjä
Musik och sångtexter: Erling Fredriksson
Regi: Hannu Friman
Koreografi: Lisa Hennix Raukola
Medverkande: Pernilla Fagerlönn, Anders Karkea, Heidi Wennberg och Nikolai Äystö Lindholm
Klämkäckt, snurrigt, förvirrande, plumpt och bitvis tankeväckande med en hög igenkänningsfaktor.
Ja, så kan Tornedalsteaterns kabaré "No niin" beskrivas. Förvisso en föreställning med mycket bra musik men en alltför löst sammanhållen och förvirrande berättelse om fyra syskon som alla samlas på hemgården någonstans i Tornedalen när klimatkrisen knackar på dörren.
Här finns äldste sonen som gjort akademisk karriär och flyttat till Kalifornien, äldsta systern som arbetar som skådespelare, den yngre systern Sussi som arbetar inom vården i Malmö och så yngste sonen Pekka som blev kvar i byn och varit hemgården trogen.
Alla med sina egna livslögner, i alla fall de två äldsta, vilket avslöjas under berättelsens gång liksom att familjehemligheter avklädes i snabbt tempo. I ramberättelsen finns också en mor som drivit familjens företag – att tillverka kistor – vilket är betydelsebärande liksom den hjortronmyr syskonen klampar runt på samtidigt som skådespelarna bitvis har ansvar för radiokanalen No niin, med verklighetens program Finnmix som inspirationskälla. Dessutom återkommer ett utedass där kiss och bajshumorn når en riktig bottennivå.
Det är med andra ord en salig blandning av högt och lågt i denna kabaré som ges på växelvis meänkieli och svenska, med svensk översättning ska tilläggas. En förutsättning för den svensktalande publiken. Men som sagts med musiken och sångnumren som den främst behållningen. Synd bara på denna ytterst förvirrande gestaltning av en snurrig historia.