– Det är en berättelse om ett segregerat Europa med utgångspunkt i en typisk, medelstor och gentrifierad europeisk stad, säger Nora Nilsson, regissör.

Den uppmärksammade rumänska dramatikern Gianina Carbunariu beskrivs av någon anledning som "enfant terrible" inom Rumäniens samtida dramatik. Mest spelad är hennes pjäs "Kebab" som också finns utgiven som bok och handlar om en ung rumänska som flyttar till Dublin i jakt på ett bättre liv där hon börjar jobba i en Kebabkiosk innan hennes pojkvän förslår en mer lukrativ inkomstkälla. Och precis som "Kebab" berättar om vad människor är villiga att göra i utbyte mot ett bättre liv - problematiserar även pjäsen "Tigern" migrationen och den europeiska idén, inte minst eftersom den skrevs mitt under den värsta flyktingkrisen.

I denna fiktiva dokumentära pjäs om en tiger som rymmer från en liten rumänsk stads zoo - riktas blicken mot oss själva som västvärd och vårt tankegods, menar Nora Nilsson.

Artikelbild

| Nora Nilsson, nedre raden längst till höger i bild, är pjäsens regissör som fått sin skolning på Unga Klara i Stockholm under Suzanne Osten.

– Det är en absurd pjäs där vi får följa tigern Michaela och alla hon möter under sina fem timmars långa liv i frihet. Och hon möter allt från duvor, kråkor, uteliggare, medelklassen och skolan. Ja, även skolan är en karaktär. Det är en förhöjd pjäs som öppnar för alla möjliga tolkningar för publiken, med värme och humor trots sin svåra tematik, säger hon.

För även om pjäsen utgår från en rumänsk kontext, ett land där tre miljoner emigrerat bara de senaste åren, finns en allmängiltighet i ett europeiskt perspektiv.

– Gentrifieringen i Europas städer driver de fattiga allt längre ut medan de rika breder ut sig, menar Nora Nilsson.

Och även om de nio avgångsstudenterna i ett första skede helst ville sätta upp en klassiker, med var sin roll att utforska och ensemblespel, kunde de ganska snabb enas om att "Tigern" var en bra slutproduktion. I stället för en karaktär har de istället tre-fyra karaktärer de kliver in och ut i under pjäsens gång. Inte minst börjar och slutar de alla som djur.

Artikelbild

Carl Kenny Olsson som noshörning och Agnes Rase som säl är några av de djurgestalter som befolkar föreställningen "Tigern".

– När vi började på scenskolan fick vi spela djur. Nu avslutar vi med att gestalta djur. Cirkeln är sluten, ler Vilgot Paulsen som bland annat spelar babian.

Andra djurgestalter som befolkar denna symboliska stad är norshörningar, en flamingo, en säl, några isbjörnar och en chimpans.

Artikelbild

| Det är både kul och sorgligt att deras tre år på skådespelarprogrammet nu närmar sig sitt slut, menar Amanda Gordon, Carl Kenny Olsson, Agnes Rase och Lucas Grimstedt.

– Ja, vi har tittat på naturfilmer eftersom utgångspunkten i gestaltningen varit att vi är djur som ska gestalta människor, menar ensemblen.

"Tigern" har premiär den 13 april och spelas 16 gånger i Luleå innan avgångsklassen ger sig av till Scenkonstbiennalen i maj för att sedan avsluta sin tre år långa skådespelarutbildning på Luleå tekniska universitet.