Tidigare var gränsen 75 år, men 1998 förlängdes den till 95 år. Eftersom Disney insåg att Musse Pigg inom en snar framtid skulle kunna kopieras i oändlighet utan repressalier så inleddes en för företaget lyckad kampanj, där amerikanska myndigheter 1998 beslutade att förlänga upphovsrätten. Den förlängdes med 20 år, alltså från 75 till 95 år och från 50 till 70 år efter upphovspersonens död.

Det innebär att filmer, musik och böcker som gavs ut under 1923 nu vid årsskiftet blev allmän egendom. Bland annat gäller det Virginia Woolfs roman ”Jacobs rum”, Agatha Christies ”Vem var den skyldige?”, filmer som Charlie Chaplins ”Pilgrimen” och låtar som ”Yes! We have no bananas” och ”Charleston”.

Men, som det amerikanska Center for the Study of the Public Domain skriver, finns det verk som redan nu inte lyder under upphovsrätten, då de inte släpptes med en ”copyright”-stämpel från början. Det är bland annat förklaringen till att Frank Capras ”Livet är underbart” blivit en sådan succé. När den kom 1947 var intresset måttligt, men efter att dess upphovsrätt inte förnyades 1975 var amerikanska tv-kanaler fria att visa filmen om och om igen, vilket gjorde att den blev en populär julklassiker.