Insändare Jag är skolledare i Luleå kommun och har följt debatten kring skolstrukturen under ett antal år. Skolans uppdrag och vad som krävs för att eleverna ska komma så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling har sällan belysts. Debatten har hittills främst handlat om besparingar och lärarbrist, resvägar och barnfamiljens önskan om en skola i närheten samt illusionen om att små skolor har bättre resultat och trygghet än större och nu på senaste tiden rena påhopp mot tjänstemän och politiker som jämför skolan med badhus. Jag vill belysa ett annat perspektiv som handlar om vad det innebär att leda och organisera verksamheten, och lyfta fram några av framgångsfaktorerna.

Jag har största respekt för att invånare i landsbygden, särskilt barnfamiljer, hårt driver att behålla sina skolor och instämmer i att det är önskvärt att små barn ska kunna gå eller cykla till sin skola. Och det finns sedan en kvarts sekel tillbaka möjlighet för de med intresse, engagemang och mod att ansöka om att starta friskola om man är övertygad om den lilla skolans förträfflighet eller bor långt från närmaste anvisningsskola.

Barn- och utbildningsförvaltningen har i uppdrag att förvalta och ansvara för den kommunala skolan. Rektor skall med givna medel (skolpeng) säkerställa att alla elever ges så bra utbildning som möjligt oavsett bakgrund och förutsättningar. Fler kunder (elever) desto mer pengar att organisera skola för.

Forskning visar att det på en framgångsrik skola finns samsyn kring uppdraget, tydlighet och stabilitet, tillsammans skapar dessa faktorer en framgångsrik kultur på skolan. Rektor ansvarar för att leda och organisera skolan i praktiken, ofta helt ensam och inte sällan med ansvar för flera enheter. Rektors möjligheter att leda verksamheten är avgörande för den att en framgångsrik kultur kan etableras och därmed leda till högre måluppfyllelse hos eleverna.

Rektor ansvarar för att undervisningen bedrivs i ändamålsenliga lokaler som ur arbetsmiljösynpunkt är tillfredsställande. Skolor som tillhandahåller sådana lokaler i alla ämnen har goda förutsättningar att arbeta i enlighet med läroplanen. Lärare som samarbetar i olika ämnen ger eleverna ett vidgat och mer lustfyllt lärande. När skolans lokaler möjliggör undervisning i alla ämnen används elevernas skoltid och lärarnas arbetstid till aktiviteter i verksamheten, medan tid utanför skol- och arbetstid istället används till att färdas mellan skolan och bostadsområdet.

Antalet lärare är detsamma oavsett hur många skolor vi har i vår kommun, men hur deras arbetstid används skiljer sig beroende på om man är anställd på en skola med många respektive få elever. Rektor ansvarar för att elever undervisas minst motsvarande timplanen av behöriga lärare i respektive ämne. En utmaning minst sagt, för att inte tala om vad vi kommer att befara i framtiden då en stor del av lärarkåren inklusive speciallärare och specialpedagoger blir pensionärer. Skolor där elevantalet är minst 400-500 elever har större möjlighet att anställa alla lärare på heltid som undervisar skolans elever i alla ämnen. Med färre elever än så finns sällan möjlighet till heltid på en och samma skola för alla lärare vilket medför ambulerande tjänster alternativt att eleverna till höga kostnader under skoldagen transporteras till andra skolor där behöriga lärare har sin undervisning.

När alla lärare som undervisar eleverna varje dag tillsammans arbetar nära barnen blir samsyn, stabilitet och tydlighet en naturlig del, vilket ligger till grund för den framgångsrika kulturen. Det är långtifrån en verklighet på de flesta låg- och mellanstadieskolor idag. Att lärare träffar eleverna en gång i veckan utan daglig kontakt med övriga lärare är inte en organisation som optimerar elevernas trygghet och lärande. Tvärtom!

Rektor ansvarar för elever och lärares arbetsmiljö. Att värna om arbetsmiljön är en investering för att behålla och rekrytera lärare till skolan. Lärare som undervisar på 2-3 skolor har en undermålig arbetsmiljö, sällan en egen arbetsplats, svårt att delta i möten och utveckla gemenskap med kollegor men i synnerhet svårt att få insyn i elevernas förutsättningar och behov på samma sätt som att vara i verksamheten varje dag. Sammantaget inte alls samma förutsättningar att utveckla undervisningen tillsammans med kollegor jämfört med de som arbetar på ett och samma ställe. Dessutom är det svårt för rektor att ha insyn och stötta lärare som är på andra enheter är den egna skolan.

Rektors arbetsuppgift att organisera verksamheten med elever, lokaler och lärare som är spridda på två ibland tre skolor är minst sagt en utmanande och tidskrävande uppgift. Tid som rektor skulle kunna användas på ett mycket mer effektfullt sätt om allt rymdes inom den egna skolan. Lite större skolenheter möjliggör även för att fler elever kan hitta kamrater med liknande intressen, det finns elever på varje skola, i synnerhet små skolor som har svårt med kamratrelationer för de har specialintressen eller en personlighet som inte går ihop med de flesta andra, uppfattningen att elever med särskilda behov är tryggare på en liten skola är direkt felaktig. Att ha kamrater med liknande intressen är en enorm trygghet för alla barn! På en lite större enhet finns det även bättre möjligheter att bemanna i klasserna när det inte kommer någon vikarie, vilket det sällan gör idag vare sig om skolan ligger i eller utanför centrala stan. Detta är fördelar som inte finns på den lilla skolan med elever där det går mellan 5-20 elever per årskurs men som underlättar både för barnens lärande och utveckling men också för rektorer och lärares arbetssituation.

Rektor ansvarar för skolans administration. Luleå kommuns skola tillhör det offentliga och lyder därmed under ett stort antal lagar som kräver god kunskap, insyn och struktur på särskilt elevadministration. Det administrativa stödet till rektor omfattas dels av den statliga utbildning på 3 år som är obligatorisk för rektorer, och i form av skolhandläggare på enheterna. Behovet av administrativt stöd till rektor är betydligt större än vad som finns idag, inte ens på de största skolorna har rektor en heltidsanställd skolhandläggare då denne bistår flera enheter. På skolor med färre än 300 elever gör rektor det mesta av administrationen helt ensam. Finns det ekonomiska förutsättningar kan en del av lärarnas tid användas för att stötta rektor att helt enkelt hinna och orka med arbetsbelastningen för att säkerställa att skolan följer lagstiftningen.

Rektor leder och ansvarar för skolans elevhälsa. Elevhälsan börjar i klassrummen med lärarnas värdegrundsarbete som syftar till att stärka och utveckla elevernas självkänsla och självförtroende att verka och fungera tillsammans i vårt gemensamma demokratiska samhälle. En uppgift som är möjlig att lyckas med endast med stöd från skolkuratorer och skolsköterskor. Behovet av skolkuratorer och skolsköterskor är stort på alla skolor oavsett om de är små eller stora. Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar ökar överallt i vårt samhälle såväl i stan som på landsbygden. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag som innebär att alla barn oavsett bakgrund eller förutsättningar skall ges samma möjlighet att utvecklas i sitt lärande. Det kräver en samlad elevhälsa på plats. Skolkurator och skolsköterska behöver arbeta i verksamheten dagligen tillsammans med lärare och rektor för att ge eleverna förutsättningar att lyckas. Det finns idag inte en enda skola i Luleå kommun som har en heltidsanställd skolkurator eller skolsköterska trots att rektorer signalerar ett behov, även de är anställda på flera enheter. Det står klart att skolan överhuvudtaget är i behov av mer resurser, i hela Luleå kommun.

Alla som arbetar i skolan ger Luleå kommuns barn och ungdomar förutsättningar och möjligheter att utvecklas och stärkas i sin tro sig själv och i möjligheterna att få arbeta med sitt drömyrke i framtiden. Vi gör inte alltid rätt men vi gör vad vi kan med de förutsättningar vi har. Debatten kring skolstrukturen Luleå behöver nyanseras och även inbegripa förvaltningens arbete med barn och unga som ju är kärnan i vårt uppdrag. Barn och utbildningsförvaltningen ska organisera skolan så att alla som arbetar med eleverna har möjlighet att utföra sitt arbete med maximal effekt, och svaret är att slår man samman enheter så kan resurser som lokaler, personal och ekonomi användas på ett mer effektivt sätt. Vill politikerna satsa på att utveckla landsbygden eller behålla mindre skolor inom Luleå stad ska politikerna satsa på att bygga och renovera skolor som håller måttet för dagens lagstiftning och läroplan. Tjänstemännen på barn- och utbildningsförvaltningen i Luleå har i uppdrag använda tilldelade resurser på det sätt de bedömer vara bäst för att vi som arbetar i skolan (rektorer, pedagoger och elevhälsa) ska lyckas med vårt uppdrag. Att barn och ungdomar klarar skolan oavsett var i skolan man gått är en friskfaktor för god hälsa och välstånd i vuxen ålder.

Skolledare i Luleå kommun